föresinnas, och regeringen begärde ej annat än hwad rätt och billigt wore. Hr Aoraham Åundbeck uprepade de ofta an förda skälen för löneförbättringar, men kunde icke godkänna den föreslagna prosentförhöjningen utan mille söresla att en påöfning skedde i likhet med hwad för elementarlärarne en gång blifwit gjordt, nämligen efter en graderad skalå, hwarigenom de swagast aflönade skulle få 50 prosent och de högst aflönade 12: prosent förhöjning. Grefwe Arwid Posse uptradde och anmärkte åtslilliga oriktigheter i inansminislerns framställning af statswerkets tillstand; frågade om finanserna kunde anses utmärtta, när man fortfarande och altjämt uptoge lån. Ru wore föreslaget ett lån på 30 millioner. Det är oförsigtigt att under goda konjunkturer ställa finanserna så; här une na komma daliga år; här skola ju grundskatterna aflyftas och då behöfs pengar; kanske är det nu meningen att både förslingra det omtalda öfmerstottet och därtill göra stuld för att, Hå wi skola fram och begära rattwisa, ega det undwikande fas ret till hands: Ja utan twifwel hafwen I rätt i principen; både grundskatter och indelningswerk böra afskaffas, men därtill fordras betydligt med pengar od wi ega inga sadana. Tal. upgaf att regeringen gjort upp statsregleringen få, att lånta medel tomma att anwändas til löpande utgifter. Statsradet Wern afgaf en fort replik och wid Höll sitt sörsta ytrande med förtlaring att grefwe Posse missförstått honom. (Forts