Sundsvalls tidning – 8 januari 1874, sida 2

wäl föga hopp, om uplösningen warit en följd af brist på intresse hos dess medlemmar; men hd ligtwis lårer detta alldeles ite wara förhållandet, utan hos flera af dem finnes werkligen ett sådant intresse. Hwad nu orsaken till hwad fom inträf: fat än må wara, synes det oss altid hafwa warit stt fel att ide något program blifwit offeutligen framlagdt, hwarpå föreningen ämnade grunda fur werksamhet. Mången fråga skulle ha warit af stor wigt för föreningen att behandla, men den mig: tigaste af dem alla borde ha warit den, att hos war allmoge söka framkalla ett lifligt inträsse för skogens rätta mård och skötsel, hwarförutom fler talet af sagwärksegarne aldrig med ugn funna fe framtiden till mötes, ty om ingenting göres för en bättre skogens ward kan brist på sagtimmer wida snarare inträffa, än mången mi antager och flera af de föradlingsanstalter, hwarpå betydliga Foftz nader blifwit nedlagda, af ett rent tvång förfättas i en sorglig owerksamhet, då däremot, iom wigten af en bättre skogens mård blefwe af NRorrz lands allmoge rätt klart insedd och en lämplig skogslagstiftning blefwe antagen, någon sådan brist rimligen icke kan upsta. Flera af sagwerksegarne inse det oundgängliga behofwet af en sa beskaffad lagstiftning och wid det förhållandet har allmän: heten trott, att frågan, på hwilka grunder den nya stogslagstiftningen företrädeswis borde byggas för att fullt motfwara ändamålet, borde inom före: ningen offentligen ha blifwit diffuterad. Meningen om dessa grunder kunna wara ytterst olika och annorlunda kan förhallandet rimligen icke wara med hänseende till frågans stora betydelse och iwårigheten att få den nöjaktigt löst, men med all wisshet fan man antaga, att ett förslag i nämda hanseende af föreningen altid skulle ha blifwit upmärtsammadt, och det sannolikt mera, än nä got fran annat hall afgifwet, skulle tagits i bes traktande, när en gång frågan lagstiftningswäg skall agöras, få wida förslaget grundat sig på er: farenhet och funda principer samt warit fritt frän spar af annan egen fördel, än den fom star wäl tilsammans med fosterlandets bälta. En sadan åt gard har allmänheten wantat of en förening, hwars medlemmar drifwa den nåring, hwilken mest af alla bidrager till betäckande af ritets import. Då denna atgärd icke egt rum, ha sagwerksegarne och träwarusxportörer såäledes sig sjalfwa att skylla om allmänheten dåraf drager aldeles orittiga lut satser, och bland andra den att sagwerksoegare ide skulle wilja ha någon skogslagstiftning alls, utan att de haljt fälla fig i opposttion mot hwad fos sterlandeto wänner i nämda hanseende tänka. För öfrigt äro mi fullt öfwertygade om det stora misstag, föreningen begick, da den ide stadgade, att dess arsmöten skulle hallas samtidigt och i fame manhang med de arsmöten, som sällskapet för Rorrlands wål hölle. Föreningen skulle därigenom med wisshet kunnat berakna att få fina årsmöten besökta, hwilket i Norrland med dess stora afständ alltid maste wara af stor wigt. Möjligen återstår, för att åter bringa föreningen till werksamhet, endast den utwägen, att de fagmwerkaoch skogsegare, som werlligen äro intresferade för föreningens beftånd, utlysa ett sammantråde med föreningens medlemmar, att hallas dagen före eller efter det sällskapet för Norrlands wäl häller fitt årsmöte under innewarande år. I Östersund har folkmängden under förlidet år ökats med 28 personer och utgör nu 1881. Fyra svenska fartyg funnos bland de 118, fom förolyckades under pistl. okt. månad. 3 Umeå, där folkmängden minskats med 14 personer, finnas nu 2,583 inmånare: Bankräntorna. Stockholms enskilda bank, skand. kreditattiebolaget och handelsbanten diftons tera nu 3 mån. wexlar till 5 proc. — Göte: borgobankernas diskonto, afwenledes nedsatt, är för 4 man. wexlar 5 och för 6 mån. wexlar