Norrländska Korrespondenten – 11 november 1873, sida 2

Wid 1872 ars slut återstod af det delwis för: tärda garantiaktiebeloppet enligt bok omkring 105 tusen rdr; men utredt war, att nära hälften af detta belopp, eller 48,000 rdr, aldrig skulle gå in. Statsrevisorernas berättelse kommer att beträffande dessa garantiaktier uplysa, att en del aktictecknare (för 449 lotter) äro utfattige, andre (för 397 lot: ter) blifwit försatte i konkurs, och att widare för 83 lotter egarne äro osäkre, för 12 saknas egenhändig handteckning, för 39 är teckningen förnes tad, för 6 saknas de å listorna uptagna perjonerna, för 40 äro egarne döde, för 10 flyttade till Norrland, för 55 flyttade till Amerika, för 5 flyt: tade till Norge; för 29 lotter ha egarne swurit fig frie och för 44 blifwit genom domstols utslag fri fände; för 43 woro aktietecknarne wid tedningstiden omyndige oc för 2 lotter äro egarne fattig: hjon; slutligen äro I lotters egare ofände eller icke antraffade, för 474 åro inbetalningarne utan upgifwen orsak ofullgjorda och för 200 skall inbetalning wertställas efter öfwerenskommelse. Hjamtliga har upräknade 1,897 lotter har aldrig nägot öre influtit. Ånbetalningar hafwa delwis werkstälts å 33 garantiaktier, a hwilka widare inbetalningar icke funs na motses; för 5 af dessa lotter äro nämligen egarne flyttade till Amerika, för 14 utfattige, för 6 försatte i konkurs, för andra 6 (osäkre oc för 2 lotter genom domstols utslag frikände. Wid dessa förhållanden anmärka ftatsreviforerna, att en stor del af aktietecknarne redan mid teckningen befunnit fig i fådana omständigheter, att deras namn icke bort antagas, där fraga war om answar för penningars utbetalande. Uptagandet af dylika personer på teckningslistorna har synts revisorerna få mycket mera oriktigt och flanderwärdt, som med deuna teckning afsags att ställa en med staten kontraktsenligt öfwerenstonumen föferber för de erhållna statslanens aterbetalande. Och torde härmed det martligare af, hwad ftatas revisorernas berättelse om riksgäldskontoret inne: haller, wara omtaladt. En mindre sak kan dock tillaggas. Den angår sjön Angarn i Stockholms län, hwilken skulle sänkas. Plan upgjordes och statslan erhölls, att till en början inuchafwas räntefritt i 3 ar och sedan efter hand inbetalas. Men efter ett par år fom bolaget under fund med, att naturhinder gjorde sänkningen outförbar. Lanet återbetalades efter de 3 åren utan ränta. Detta föranleder revisorerna hemställa, att ränta hädanefter ma i sadana, ite alldeles sallsynta fall uttagas. Äflöning åt riksdagsmäns vikarier. Scedamöterna af riksdagens andra kammare prosten AI. Lyth samt komministrarne A. Törnfelt oh S. B. Linn hafwa först gemensamt och sedermera hwar för sig till k. m:t inkommit med ansökningar om bidrag af statsmedel för aflönande af de vita: rier, som under sistlidne riksdag uppehållit deras respektive tjensteäligganden inom församlingarna. De anföra bland annat sasom skäl sör sina framställningar. att de sjelfwa innehafwa och sköta sina boställen samt salunda redan i fin egenskap af jordbrukare få widkännas kostnader för wijtelfen wid riksdagarne, hwartill fommer arvodet til vitarie under riksdagstiden, hwilket det, i motsats mot öfrige i statens tjenst warande embetaoch tjenstemän, sjeljwe måste widkännas. Wå grund haraf anhåller prosten Lyth om ett bädrag af statsmedel af 233 rdr 33 öre, komminister Törne felt af 170 rdr och fomminifter Linn af 199 rdr för aflönande af respektive vikarier. Ansökningarna aflemnades från ecklesiastikdepartementet till mwederbörande domkapitel för att deröfwer afgifwa yttranden. Wisby och Göteborgs domkapitel hafwa tillstyrkt ansökningarna hwaremot Linköpings doms kapitel på grund deraf att komminister Törnfelts vikarie samtidigt warit vice pastor inom förjamlingen, till k. m:ts bedömande öfwerlemnar, huruwida sökanden bör åtnjuta någon ersättning utöfwer riksdagsmannaarwodet. Efter det handlingarna från domkapitlen återkommit till ecklesiastikdepartementet, öfwerlemnades A EEE