Norrländska Korrespondenten – 1 november 1873, sida 2

kl. 10 f. m., utföll därefter, men återkom på Evällen och Hade, då det stod fom högst, på flera ftällen en höjd af 6 a 8 tum öfwer brädtrottoaren, skrifwer Helsingen. Vattenståndet i Hudiksvalls hamn? war i fredags morgse owanligt högt. Man har uppgif wit, att det war 8 a I tum högre än det högita, som förekommit där på 14 år Detta höga wattenstånd anses förebada Åowanligt mycket snö näs sta mwuter. Rörande inbrottet i Elfkarleby kyrka föreligga nu red. närmare underrättelser. Stolläraren och vikarierande organisten C. I. Eriksson stulle tidigt på morgonen hemta en kungörelse fran sakristian, men gjorde sig ej tid att öppna den för fönstret warande järnluckan. En honom åtföljande person, fom skulle mottaga kungörelsen, fåstade härwid C:s upmärksamhet därå att något fom lif nade sand eller dylikt nedjöll från taket. Sedan fönsterluckan blifwit upskrufwad, funno bägge till sin förskräckelse indertaket sönderbrutet samt en större järnkista framdragen och dess lock till en del sönderslaget. Underrättad om förhållandet, begaf fig länsmans nen ofördröjligen till kyrkan, dit åfwen under tiden en mängd tringboende församlingsmedlemmar fame mankommit, och börjades i allas närwaro under: sökning. Härwid framgick följande: Å den kyrkan widbygda satristian finnes å westra sidan en mins dre tralucka, som leder till winden; medelst en fteges anbringande hade densamma blifwit upbruten, inne på winden hade fyllningen 5 a 6 fot från westra och lika långt från södra sidan blifwit af: stottad, sedan ett där ofwanpa befintligt lager af sandstenshällar först blifwit borttaget, dårefter hade en planka afhuggits och 2:ne bräder i undre taket sönderslagits. Sedan öppning salunda blifwet beredd, hade ett farit tåg fastigjorts på winden och på detta hade tjufwarne praktiserat fig ned ifakristian. Sedan de patändt ett medhaft taljljus som satts i en ur ett oläst skalp tagen ljusstake, hade de framdragit en större, wäl järnbeslagen kista, hwari omtring 200 rdr samt kyrkans jilfwer förwarades, sönderslagit 2:ne utanlås, afmejslat några järnnitar i högra framhörnet, upböjt järnstängerna och huggit ett Hål på tradlocket få stort att en hand därigenom kunde nedföras. Härefter hade de med ett medhaft järn och ett huggspett försökt upbryta locket, men ej lyckats. I fakriftian fans tvarliggande nämda järn och huggspett samt en mejfel af stal jämte det från taket nedhängande tåget. De woro bra nära sitt mål, ty antingen de warit manstarkare eller haft ytterligare ett spett till, hade owilkorligen locket gifwit wika. Atttjufmarne blifmit skrämda i sitt förehafwande, är ej gerna an: tagligt, då de wid aflägsnandet noga tilflutit lucfan till winden samt nedlagt stegen längs efter kyrkowäggen, utan är fastmer troligt att de föl jande natt ämnade fullborda sitt uppsat. Att flere personer woro med om dådet framgår tydligen däraf att en person wäl funde hala fig ned efter tåget, men aldrig ensam hjälpa fig upp på winden igen. Den begagnade ftegen hade tagits hos eninärheten af kyrkan boende arbetare wid namn Hol mer od) statt upprätt mot bygningen inåt gården, samt efter numera wunna upplysningar förfwunnit redan natten till måndagen, det begagnade tåget igenkändes wara ett fort tid förut i Eflodftapeln liggande, fom wid närmare efterfeende nu war borta Alt detta jämte den noggranna fännedom tjufwarne haf om hwarest de i taket skulle taga hål — ty just där hålet är taget äro bräderna skötade, samt norr om det jamma och där inwid star ett större skap, fom når nära nog i tak -pör, att tjufwarne ej äro långwäga ifrån samt wäl lokal serade. Och fråga är om det ej är just jamma personer, som förlidet år i maj månad försokte bryta fig in i sakristian. Någon spaning på tjufwarne eller ledning för deras ertappande fak nas för närwarande helt och hållet.