Norrländska Korrespondenten – 28 oktober 1873, sida 2

Från landtbruksskolan i Ätterta fle uterå minerades i tisdags sex lärjungar. Trots bostadsbristen, säga Malmötidningarz ne, afkunnades i Malmö i föndags åtta dagar ide mindre än 50 lysningar. Hwarför just trots bostadsbristen. Fattigpersonalen i Swerige, sammanräknadt dem som atnjöto ofull och full försörjning uppgick år 1870 till 204,378 eller 48 på hwarje tufertinz wänare. Kristina Nilssons syster, är, få berättar en brefstrifware till Smålandsposten, i få nödstäld belägenhet, att en infamling till hennes förmån lär wara på tänkt inom Skatelöfs socken. Löneförhöjning åt ämbetsoch tjenstemän. Oaktadt det möte, fom enligt hwad wi nämnde i n:ro 124 hållits mellan scheferna för i hufwudstaden befintliga werk, war af enskild natur har dock Stocholms Dagblad lyckats skaffa fig i bufwudsak tillförlitliga underrättelser om hwad därwid förekommit och inhemtas däraf bland äns nat följande. Frågan om löneförbättring för ämbetswerkens schefer war wäl på tal men ansågs ej böra bli föremäl för uttalande från deras egen sida. Aflöningen åt öfrige ämbetsoch tjenstemän bör för framtiden utgå dels i faft lön, dels i tjeuftgöringspengar och dels i s. k. älderstillägg. J fräga om första lönegradens tjensteman eller kanslister, kammarskrifware o. d. kom man ej till likstämmighet, enär en mening wille säsom högsta aflöning anslå 2,500 rdr, dod med wilkor att med sadan tjenst ej widare må förenas annan allmän befattni.g med lön på rikets siat. under det en annan mening yrkade på mindre lönebelopp i för: ening med rättighet att innehafwa flere tjenfter. Audra gradens tjenstemän, notarier, revisorer, kammarförwandter o. s. w., hwilka bit tills i allmänhet åtnjutit 2000 rdr föreslogos erhålla 4000 rdr ärligen. Tredje gradens tjenftemån, assessorer, tamrerate, sekreterare o. d., som hittils haft omkring 3.500, ansågos böra ha 5000 rdr; och Tjenstemännen af fjärde graden, de fom innehafwa rådswärdighet od deras wederlikar skulle erhålla 7000 rdr i stället få hittils åtnjutne 4.500 a 5000 rdr. Allmänt blef man ense därom, att ingen åmbetsman eller tjensteman, hörande til dessa tre högsta graderna, borde tillätas att tillika innehaf: wa annan allmän tjenst med lön på stat. Frägan om ambetswerkens ombildning, hwilken stär i närmaste sammanhana med frågan om lö neförhöjning, blef äfwen behandlad och man lär komma att föreslä de indragningar och förändringar, hwilka kunna utan men för arbetets gån åstadkommas där i genom att lönerna bättras och wederbörande saledes kunna uteslutande egna sin tid och sina krafter åt tjenstgöringen. Slutligen och då denna löneordning ej fan träda i werket förr än med år 1875, ansäg man fig böra hemställa om ett dyrtidstillägg för år 1874 af minft del af nuwarande lönen för tjenitemännen i de lägre lönegraderna od) något mindre för de högre. Skogsfrågan. J förra numret meddelade mi den märkliga skrifwelse fom landshöfdingeämbetet aflåtit angåeende denna sak. J dag äro miitilfälle att efter Umeåtidningen Westerbotten redogöra för den skrifwelse fom nyssnämnde länslandsting beslutat ingifwa til k. m:t och hwilken lyder sålunda: Under en ganska lång tidföljd hafwa klagorop ofta försports öfwer det sätt, hwar ffogsafmwertningen inom Westerbottens län bedrifwits; oc fynes denna klagan hafwa blifwit alltmera berättis gad, i den mån afwerkningen sträckt lig till omogna träd af de aldra minsta dimensioner. Följs derna af denna afwerkning hafwa oc mångenftäs VN 1 nn —