Norrländska Korrespondenten – 28 oktober 1873, sida 2

på en käsös. Hou är blek och har papiljotter i håret). Enkemajorskan Mögelkjerta (med glasögon på näsan ocb stickstrumpa i handen). Nå, ma chåre fille, var det roligt på balen i går? Froken Vendela Althea (med halfslutna ögon) Roligt? Ja, ungefär lika roligt som i en finsk badstuga . . . Jag trodde alldeles jag skulle förgås ... Och ingeeting att läska sig med ... sockerbagaren hade lurat dem på glacen . .. seltersvattnet var varmt och champagnen af Liljeholmens. Modren(tittar småslugt öfver glasögmen Ja, hvad ä det jag alltid sagt, de der Sräfvelbergs ä bara skräpherrskap. Nå frun var väl utspökad som vanligt? Fröken (faller i gapskratt). Ha, ha, ha ma chäre möre skulle ha sett henne. Grön klädning och röd turban. Hon var frappant lik salig tant Rosalies papegoja! Ha, ba, ha! Modren (instämmer i skrattet). Kom hit mon ange och låt mig kyssa dik! Stackars ma petite som skulle säga ja till den der bjudningen. Men du får ta skan igen i afton hos Ruttenstubbes. Det ä inget borgarherrskap det! (La petite — om sina modiga fyrti — har atadit skadan igens — hon har somnat). Andra Taflan. (På ett schvei-eri. Löjtnant Nejonöga och notariet Balkman sammanspräka vid ett glas punsch. Det är eftermiddag). Notarien (klingar med löjtnanten): Skål, min bror; nå va de roligt hos det dumdryga herrskapet Skräfvelbergs igår? Löjtnanten (sätter lorgnetten fastare i ögou