Norrländska Korrespondenten – 21 oktober 1873, sida 2

manslås till en tjenstemannaklass, kronofogdarne, hwilkas antal skulle ökas från 117 till 250, hwarimot 520 länsmanstjenfter förfminna. Hwad har gifwits med ena handen, återtages dock snart med den andra genom förslaget att fog: darne skola erhålla särskildt anslag till ett eller twå tjenstebiträden med ungefär samma åliggande som de nuwarande länsmännen men med wida mindre själfständig ställning: och att wid lands kontoret skulle anställas nya tjenstemän för debitering af kronoskatterna, för öfrigt hafwa fommiterade såsom wilkor för denna anordning fordrat att uppbördsredogörelsen jämte räkenskaper efter nödiga förenklingar äfwen til hufwudsaklig del ombesörjdes af landskontoren, att mantalsffrifningarne äfwensom hära dsskrifwarnes nuwarande be styr mid bewillningstaxeringarne ålades fronofog: darne, att poliswäsendet å landet första hand blejwe eu kommunal angelägenhet oc ordnades i sammanhang med lämpliga förändringar i fjärdingsmansinstitutionen och att fjärdingsmännen ålades indrifwandet af restantier, kronans skatter efter konofogdens ordres och kommunernas efter uppdrag af kommunalnämden. Slutligen hafwa kommitterade uppgjort förslag till ny fögderiindelning inom länen. Förslag till nya instruktioner för länsstyrelserna, för de påtänkta nya kronofogdarne samt fjärdings männen äro i det närmaste fullbordade. Förslag till reglemente för debitering, uppbörd och redowisning af de allmänna utskylder, som wid de årliga uppbördsstämmorna böra erläggas, dels ock till sådane föreskrifter, fom i öfrigt funna an: ses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af uppbördsoc) redowisningswäsendet äro under utarbetnina. Vår riksbank med all fin soliditet, uphöjd öfwer alt twifwel, lider dock för närwarande brist på — 10 öresftyden. Det har händt förut men nu tyks det wara wärre än någonsin, ty hrr ban: kofullmäktige ha fett! fig twungna att föreskrifwa att blott 5 rdr i 10-ören få utlemnas åt samma person och att utwexlingen får ske i endast en af bankens kassor. Härigenom will man söka före: komma att icke hela förrådet, som icke lärer uppgå till mer än mellan 1 a 2,000 rdr, alt för fort skall taga slut, men naturligtwis kan icke reftrettionen wålla annat än ökadt beswär och flera bud: skickningar för den, fom werkligen behöfwer nämda småmynt. Orsaken till bristen, fom möjligen fan komma att utsträcka sig äfwen till kopparskiljemynt, tillskrifwes att hrr bankofullmäktige ide genom re kvisition af filfveroch kopparskiljemynt wilja hin: dra myntwerket från att så fort fom möjligt hinna få det nya guldmyntet färdigt. Myntwerket är också ifrigt sysselsatt med förberedelserna till präglingen af de 6 millioner rdr i guld som hrr bankofullmäktige begärt; men det torde wara ganska osäkert om till i början af de cember ens 3 millioner hinna blifwa präglade. Myntwerkets skickliga gravör fru Lea Ahlborn har egnat fig med all flit åt graveringen af ftämplarne, men detta arbete, jom fordrar stor konstskicklig precision, är dessutom beroende af tillfälligheter mid stämplarnes härdning fom funna wålla att gravörens arbete är helt och hållet bortkastadt och må ste göras om igen, hwilket också nu werkligen skall ha inträffat. Hwarför hrr bankofullmäktige önska att senast i december ha nytt guldmynt att tillgå säges härröra däraf att man icke kan lemna ut fedlar å kronor innan man har guldkronor i fas fan och att man ide will lemna ut millioner ifedlar, lydande å riksdaler, wid slutet af gamla året, något fom alltid är händelsen, för att fedan få in dem tillbaka i början på januari och då wara twungen att förstöra dem, såwida nämligen nytt fedeloch metalliskt mynt wid nyårets början ffall sättas i omlopp. Ett annat skäl skulle också wara det att man befarar att förekommas af det nya danska uldmyntet, men det torde wara twifwel underfafladt om något fådant i större mängd kommer i rörelsen förr än fram i januari. ——— — —r-——— ;—1vo.-u—————————————