Norrländska Korrespondenten – 28 augusti 1873, sida 2

omkring 200 band. Församlingens bibliotek, som år 1864 upgick till endast 34 band, har sedan def genom inköp blifwit ökadt til öfwer 300 band; hwartill komma ofwanberörda 209, få att detfam ma nu utgör öfmer 500 band. Föeslottet. I Dagens Nyheter läses: De tal rika lustwandrare fom på söndagens ljumma kväll ännu mid 10—11-tiden woro ute på Skeppsbron eller Saltsjön blefwo vitne till ett owäntadt och owanligt skädespel. Den sundswallska pawiljongen, (Arken) fom någon tid legat på fina pråmar utanför Beckholmen, bogserades nämligen upp till strömmen och lade fig utanför Skeppsholmen, nära den plats der fremmande lustjakter pläpa ligga för ankar. Under wägen och der pråmen med sitt hus stannade afbrändes ett rikt fyrwerkeri ommers lande med bengaliska eldar. Huset war ilumineradt Andamålet med all denna högtidlighet mar för äskådarne en gåta. Wile egaren göra reclame!? — wille han blott roa stockholmarne? Hwad wet jag? Till lekmannaverksamhetens historia. Genom beslut af 6 augusti 1870 hade kyrkorådet i Östra Wingåkers församling af Strengnås ftift, enär organisten och folkskoleläraren i nämda förfams ling K. Erixon därstädes hällit andliga föredrag, hwilka ansetts leda till söndring i kyrkligt Hänfeende, under åberopande af I 22 momentet I och 3 i förordningen om kyrkostämma samt fyrtooch skolräd af 21 mars 1862, afwensom förordningen af 11 december 1868 angående färskilda fammankomster för andaktsöfningar, förbjudit Erixon att widare upträda såsom lärare med andliga föredrag inom Ostra Wingåkers församling, wid påföljd at hwad sistnämnda förordning föreskrefwe. Sedan Crixon öfwerklagat detta beflut hos domkapitlet i Strengnäs, med yrkande, bland annat, att, då han ide blifwit för kyrkorädet inkallad för att höras i anledning af de mot honom gjorda angifwelser, jamma beslut måtte, såsom olagligen tillkommet, undanrödjas; så hade domkapitlet genom utslag af 9 februari 1871 af anförda orsaker förklarat fyrforådet, i afseende på det Erixon meddelade förbud, ide hafwa öfwerskridit fin befogenhet; men k. m:t har, efter det Erixon öfwerklagat domkapitlets bes slut, genom utslag af 27 sistlidne juni pröfwat rättwist, att, som med laga ordning för i fråga mar rande ärendes behandling ej öfwerensstämmer, att kyrkorådet, på sätt som skett, meddelat förenämda förbud, utan att Erixon warit inför kyrkorådet hörd, undanrödja kyrkorådets beslut i hwad det blifwit öfwerklagadt. (S. E. T.) Häktad kolportör. Norrköpings tidningar bes rätta: En norrman wid namn Gerder — en af dem, hwilka, behäftade med missriktad religiositet, äro fända under namn af folportörer — har blifwit i häfte inmanad och af stadsfiskalen Rosengren åtalad för Äförnämt tiggeri. Gerder, hwilken förjälde andliga ströskrifter, hade tillifa uptagit fubskription å en religiös bok, fom han framdeles ämnade utgifwa, hwilket dock ansågs blott wara en förewändning af mannen för att tillnarra fig penningar, i synnerhet fom han till utgifwan de af nås got dylikt ide egde erforderliga kunskaperi. Ångaren ePolhem4 anlände med professor Nordenskiöld om bord den 12 d:s till Kriftianssunds hamn, på wäg till hemorten. Till de nya guldmynten äro tedningarne faststälda. Denna regeringshandling war en af de få, som swenske fonungen med fin resande regeringapersonal till tids winnande afgjorde i Ntorge. Till färgen bli kronorna lika med kairolinerna, och detta af mynttekniska skäl. Den ytavr är miss serligen mindre wacker, men därimot mera tryggande mot obehörigt angrepp på mynten medels syror o. d. — en mycket wigtig omständighet. Efter all anledning äro myntstämplarne nu uns der gravering, om ej färdiga. Prägling af guld mynt bör sålunda snarligen komma att börja. Det ligger dock i sakens natur, att mynten ej funna