Norrländska Korrespondenten – 23 augusti 1873, sida 2

Häktad bedragare. Förmannen wid Norra stambanan T. Stocenstrand, hwilken förut warit poliskonstapel i Stockholm, rymde för några dagar sedan och medtog hans arbetslag tillkommande afz löning 226 rdr. Mannen anträffades oc häktades i Göteborg i torsdags wid middagstiden samt införpassades till sellfängelset för att med fångtransport sedermera öfwersändas till Westerås, han blifwit efterlyst. P. T. Två kronprinsar woro samtidigt i Malmö i söndags, och detta sållsynta förhållande hade natur: ligtwis försatt Malmöborna på owanligt rörlig fot. Wid kronprinsens af Tyskland ditkomst med extra tåg stod nämligen kronprinsen af Danmark å ban: hallen för att mottaga honom. Den förre wisade en glad öfwerraskning. De båda tronföljarne reste där efter tillsammans å tyske kronprinsens jaft die Grile till Helsingör, beledsagad af danska fregatten Sjeland, på hwilken Danmarks kronprins rest till Malmö. Om prinsen af Wasa skrifwer en forrefpondent till Göteborgs-Foiten: Prinsen bor inne i staden, mid den efter honom benämda Wasagasse, i början af Alservorstadt och ej särdeles lånat bafom den nya Votivkyrkan. Prinz jen af Wasa är numera en åldring på 74 år, men bär, såsom man säger, fina år med heder. Det torde wara högst sällan han nu för tiden hör fmens ska talas, och likwäl talar han sitt fädernespråk fullkomligt regelrätt. Han talar det alt för regelrätt, tyda wi som dagligen slarfwa med det sköna språket, och det låter derför kanske något owanligt i hans mun, där den främmande brytningen doc är näftan omärtligDen gamle prinsen tager fanske i allmänhet ej gerna emot besök af fina landsmän, men understundom fan han dock blifwa ganska glad öfwer att se en sådan, tyckes det. Hans bostad är icke utmärkt för någon furstlig prakt, men det är en, om också enkel, dock prydlig wäning för en privatman och där utöfwar den gamle herrn wärdskap med mycken älskwärdhet. Han tycker om att wisa sina porträtter, isynnerhet Gustaf III:s, sin moders och ärkehertiginnan Sofias, och har ej någon motwilja för att tala om gamla tider. Minnena från hans barndom tydas wara ganska lif liga hos honom, men om nyare fwenffa förhållanden har han ej någon särdeles fullständig fännedom, och när han talar om Swerige, är det som fule talet komma från en gengångare från århuns dradets första årtionden, för hwilken alla de efter: följande åren ide funnits til. Hans besök i Hel: singborg för några år sedan widrör han möjligt: wis någon gång i fina samtal med en landsman, men blott i hastigt förbigående. Prinsen är liten till wäxten, går och rör fig i allmänhet ganska raskt, om ock hans ansigte är blekt och fåradt. Han klär sig helst i en wanlig swart rock med ljusa benkläder och bär då icke någon orden. Prinsen lär ett par gånger ha beföft utftällnins gen, ehuru de annars på furstliga besök få upmärks samma tidningarna ej haft något att derom förs funna. Huruwida han tagit äfwen swenska afdels ningen i betraktande, wet jag icke, men det är wäl troligt, fastän han ej talar derom, ifall en lands: man besöker honom och talet faller på utftällnins gen, hwilket tyckes wisa att han just ice myckt intresserar sig för den swenska industrien i wåra dagar. Mellanfolklig skiljedomstol. Den till ottoz ber till Briäsjel sammankallade kongressen af vättslärde och publisister från alla länder, hwilken skall förhandla om upställandet af en lagbot, gällande folken emellan och hwilande på den allmänna folfz rättens grundsatser, samt om inrättandet af en ftändig mellanfolklig skiljedomstol, skall, enligt H. T., rådslå om följande allmänna utkast: Art. 1. Hwarje särskild och oberoende regering skall hafwa rätt att sända lika många ombud till en dylik, domstol. Art. 2. Domstolen skall enligt den melanfolt liga rättens lagbok förlika alla twifter, hwilka tid Mergy kände kallsvetten bryta tram. Han