Norrländska Korrespondenten – 28 juni 1873, sida 2

förmå er att förändra tro? Gud begagnar sig af allehanda medel.? Ni vill att jag skall svara er uppriktigt och allvarligt ? Ja, jag fordrar det. Mergy sänkte hufvudet och dröjde att svara. Han sökte verkligen ett undvikande svar. Madame de Turgis hade framkastat några vinkar, som han för ingen del ville tillbakavisa; men å andra sidan var, då han änau blott vistats några timmar vid hofvet, hans provins-samvete mycket käusligt, Jag hör jagtropet, utbrast plösligen grefvinnan utan att afvakta det kinkiga svaret. Hon gaf sin häst ett slag med ridspöet och ögonblickligen i väg; Mergy följde heune. Iuom kort hade de uppnått det ötriga sällskapet. Hjorten hade strax störtat sig ut i midten af en damm, hvarifrån man hade haft stort besvär att att drifva upp honom. Flera ryttare hade stigit af sina hästar, beväpnat sig med långa stänger och på detta sätt tvungit det stackars djaret att anyo börja sitt lopp. Men vattnets kyla hade uttömt dess sista kratter; flåsande och med hängande tuoga rusade det upp ur dammen och fortsatte sia flykt i oregelbundna språng. Hundarne tycktes deremot fördubbla sin ifver. På kort afstånd från damerna tycktes hjorten, som märkte att det var omöjligt undslippa genom flykten, göra ännu en anstränguing; han drog sig tillbaka med ryggen mot ett tråd och gjorde tappert front mot hundarne. De första som angrepo bodom blefvo slungade upp i luften med uppristad buk; en häst med