Från utlandet. Den ständigt tilltagande utwandringen til Ame rika har i Tyfkland gifwit de stora godsegarne åtskilligt att tänka på. Hittills ha de roat fig med att, blundande för missförhållande hemma, skjuta skulden på utmandringsagenternas Iyfande ffildringar af Amerika oc) hafwa t. 0 m. påltätt, att de allra flesta utwandrare funnit sig bittert swikna i sina förhoppningar och, ursinniga öfwer löftena om guld och gröna skogar, gerna skulle wilja åter wända till hemorten, om de blott egde medel dertill. Men då infordrade en regering redogörelse af fina konsuler i Amerika od deras berättelser in tyga, att det är ytterst fällan någon utwandrare önfkar återwända och då nästan endast sadana, hwilkas återkomst ej skulle wara fäderneslandet till någon winst. Då det fåledes ej längre går an att inwagga fig i falska förhoppningar om utmandrarnes längtan efter förtrycket der hemma, hafwa gods egarne förenat fig om ett möte för att öfmerlägga om botemedel mot den ökade bristen på arbetare och det tros att de skola nödgas besluta sig för att uplåta åt arbetarne mindre gårdar på eganderättswilkor. Det är ett stort socialt spörjsmål, som i detta afseende wäntar sin lösning, hwilket helt säkert skall omgestalta många inre förhållanden i Tyskland och föra detta land från krigets och despotismens in på fredens och folkfrihetens bana. — —