Norrländska Korrespondenten – 6 maj 1873, sida 2

17 Uutur at ittr 4 ST va a FT pr VRT blibliska historien samt erfara snart leda wid det religiösa, fom för dem blott warit en död minnes funftap. Nu är det gifmet att alla menniskor söka förströelser oh då alt kostar pengar men ide alt ger samma retning eller nöje för ögonblicket fom ett rus, tillgripes derför kanske oftast detta. Praktlystnad, mest framträdande inom familjen, — se der ändtligen roten till dryckenskapslasten. Såwäl inom bättre som sämre familjer händer ej sallan att oenighet och tif eller med andra ord familjelifwets förfall tränger den för pröfningarne mest utsatte ut för att wid glaset söka tröst der: imot. Möbelhandlare Röst instämde med den närmast föregående talaren i dennes yttrande om penningz tillgangen såsom en orsak till dryckenskapslastens tilltagande, men det funnes afwen andra och då ingen fan erinra fig eller fänna till alla men det skulle wara önskligt att enhwar belyfte någon, få mille tal. framdraga denna: Det är numera ins gen skam att jupa fig full, att belasta fig få, att man blir förnedrad. Orsaken härtill är den, ple man oc får till swar då man will uplysa folket om bränwinets skadlighet, att de s. k. bättre, de bildade ej göra bättre. De absolut nyktra äro i wissa kretsar mindre aktade än de, fom samlas på schweitzerierna för att skaffa fig dubröder och wara med wid alla tillfällen. Osedlighet och otukt gå hand i hand med fuperiet och båda härleda fig från och upwäxa i mån fom den sanna kristendomen blir utwisad. Då det winner gehör hos folket, det fom predikas i wissa tidningar, de der söka kullkasta samhällets grund: malar, då sjunker folket i lasten. Synd är ett folks förderf, men rättfärdighet gör ett folf starkt! Bokhallare Hultman anfåg orsakerna wara af twå flag. Först: lättheten att erhålla bränwin. Det for dras, tad ware salningen endast 25 öre för att få ett eller par bastanta rus. På krogen fås en: dast 2 supar för 25 öre men om fyra personer lägga tillsammans hwar denna summa få de för sin riksdaler ett stop bränwin i utminuteringåboden, d. w. s. ett kvarter hwardera. Derför äro oc här i staden, oaktadt på sistone salningen blifmit något inskränkt, utskänkningsställena mindre besökta. J sammanhang härmed stär den omftändigheten att utminuteringsföreståndarne ej hafwa fast lön; ty så länge deras inkomst skall bestå af provision på försäljningen, skola de och om ej omedelbart befrämja superiet få dock i fmyg befordra det. För det andra: den slapphet arbetsgifwarne wisa mot arbetstagarne. Mera stränghet fordras så att den förre dels ej tilläte den sednare att under ar: betstiden lägga sitt arbete å sido oh gå ut för att supa och dels oblidkeligen afskeda de arbetare, som wore supiga. Disponenten Bäckström fann det swärt att säga om superiet till: eller aftagit, fåmwida man derwid wille fe på hela landet, men hwad särskildt an: ginge Sundswall kunde han, äfven utan att höra några siffror, påstå att dryckenskapen här tilltagit under de 4 år han haft äran tillhöra detta famhälle. För att inse detta behöfde man blott fafta en blick på gatorna, i all synnerhet om lördagar aftnarne, då på gatorna trängas en massa rusiga personer. Söderut åter torde, sedan husbehofsbränningen afskaffades, dryckenskapen hafwa aftagit och tal. kände trakter i såwål Småland oh Blekinge fom Skåne, der man för 20 a 30 år sedan ej kunde färdas utan lifsfara, i anfeende till befolkningens af bränwinssupande upeldade wåldsamhet, men der numera nykterhet, hyfsning och ett anständigt lefwerne möta den resande. Ja, wid en jämförelse med den tid, då i wårt land funnos 173 a 174 tusen bränwinspannor och då bränwinstillwerkningen upgick till 50 millioner kannor, lär det ej kunna nekas att superiet äfwen aftagit ibland swenska folket. Hwad derefter beträffade orsakerna, få wille tal., twärt imot ett förut fäldt ytrande, ej medgifwa att kristendomen wore bannlyst ur landet, fastän wisserligen för några år sedan en del lefwande, sanna kristna blifwit landsförwista. Men äfwen om få warit fallet, skulle deri ej legat något hinder för nykterhet; ty äfwen ett folk utan friftendom fan wara nyktert. Amerikanarne t. er. äro helt säkert det nyktraste folk i werlden men kanske ej det kristligaste. Tal, som wistats i Amerika ett år, hade under denna tid fett endast 4 fulla perjoner — dock med undantag af 6 swenskar, dem han fett rusiga på en frog. Redan i England har dryckenskapen större utsträckning och synes der hafwa synnerlig utbredning bland kvinnorna. Och ej ens i Göteborg hör det till undantagen att warseblifwa druckna menniskor. En wäsendtlig orsak är wanan från barndomen åtminstone hos de supare, i hwilkas fädernehem husbehofsbränningen fans och såsom en bidragande orsak torde wårt hårda klimat få anses. Redaktör Strnve wille ej låta den hårda dom,