Norrländska Korrespondenten – 10 april 1873, sida 2

Lepläsning bör i allmänhet undwikas. Under wisningen meddelas derför helst antingen i fria föredrag eller sasom swar på larjungarnes frågor. Lärjungen hänwises dock till tjenliga läroböcker att under fristunderna begagnas på det han må ers hålla luft för läsning till själfbildning. Skolan bör för detta ändamål derjämte wara försedt med ett bibliotek. Intet föredrag ware längre än en timma oc) må lärjungarne ega att derefter göra frågor angående sadant, fom för dem fan fynas dunkelt. Säng bör ofta omwexla med föredragen. B. Folkhögstolaus läroämnen. Desse äro: Religion, som, warmt tillämpad på lefwernet, i synnerhet bör wid bönestunderna klart och fraftigt inskarpao. Underwisningen börjas alla dagar med bön. Modermålet, både i tal och skrift. För dep öfning begagnas esomoftast upläsning ur Nordens yppersta försattare, talöfningar och deklamation. Historia och Geografi, i synnerhet Nordens. Här meddelas en lefwande stildring af wårt lands natur och wårt folks oden i nära förening med en framställning af statsförfattningen i de tre ffandinaviska rikena samt af deras kommunala lagar och inrattningar; hwarigenom afses att bibringa lärjungarne ej blott kunskap härom utan oc en lefwande kärlet till wårt folk och tand. Kyrkohistoria och Werldshistoria. Af dessa erhåller lärjungen en allmän öfwerblick af den menskliga utwedlingens gång, hwarjämte de olika folkens odlingsgrad särskildt behandlas. Matematik, sawal ren fom i fynnerhet tillämpad. Jämförande statistik, hwarunder framställes ländernas statsinkomster och utgifter, krigsmakt, handel, yrken, näringskällor o. s w. Praktisk lagkunskap bör ock meddelas såsom kännedom om de i lifwet allmännast förekommande angelägenheters lagliga former och behandling. Naturkunskap till gagn för akerbruk, ladugårdsskötsel, skogshushallning, yrken och nåringar, dels genom fria föredrag med tillhjelp af apparater och famlingar af naturföremål des genom erperimenter. Under lämplig tid bör underwisas i landtmäteri och nivellering samt kartritning. Allmän helsolära, beskrifning af mennijfokroppens inre och yttre bygnad. Bokhälleri för landtoch skogshushållning m. m Maskinritning och frihandteckning. Sång: fropps: och wapenöfningar. C. Folthögjtolans mälsmän. Desse äro de personer, fom genom gåfwor — under en eller annan form — af större och mins dre summor bidraga till skolans inrättande eller underhall. De sammankallas till ordinarie stämma wid läfeårets slut och till extra sammantrade enligt ityrelfsens beslut; alt genom annonser som minst en manad förut införts jämte föredragningslista i ortens tidningar. D. tyrelsen. Mellan stämmorna utöfwas deras rätt af en styrelse, wald wid arsstämman och bestående af 8 ledamöter, hwaraf hälften årligen utgar, första gangen efter lottning. J styrelsen ege lärarne säte men ej stämma. Styrelsen wäljer årligen inom sig ordförande, sekreterare och skattmästare, upgör själf fina ordningsreglor; inspekterar genom en eller flere af sina ledamöter skolan få ofta den behagar; answarar gemensamt för om händer hafwande medel samt bestämmer om frielevers antagande och afgör beloppet af den aLgift fom bör af lärjunge erläggas. Skattmästaren upgör årsräkenskaperna hwilka granskas af wid ärsslämman mwalde revisorer. Då fem styrelseledamöter äro närwarande, ege desse full beslutande rätt och da de upgå till jämt ALAAAA A kQAHAaM-a———