Norrländska Korrespondenten – 10 april 1873, sida 2

mitt sinne är mer än bedröfvadt derför, ty hennes hjerta är nära att brista. ?Vill du göra henne lycklig Pat?? frågade han. Om jag vill? Jag sprang efter en spade, ?Se här, kapten om det kan göra miss Lena lyckligare, så vill jag gå direkt in i matsalen nu på minuten och ge den gamla earlen ett slag på hufvudet med spaden. ?Det behöfver du icke, min gosse, sade kaptenen, amen du kan hjelpa henne mer än någon annan, om du vill.v Skulle jag icke vilja? svarade jag; esäg blott på hvad sätt, sir. morgon afton, då alla ha gått till sängs, skall miss Lena öppna förstugudörren och gå ut, sade han; du måste hålla vakt der, och måste föra henne till mig. Jag skall vänta på något afstånd — vid the Hollov Pond — med min släde. v Med hvad, sir?? frågade jag. Med en släde, Pat, — ett ekigage, sade han; du skall få se set, då du kommer med henne; och då mr Morgan saknar henne, så gör hvad i din förmåga står för att hindra honom från att telegrafera nedåt linien från Leenside, eller att på något sätt hejda nattåget. Hör du, hvad jag säger, Pat? Kapten Laurence, sade jag; ani ämnar väl icke fara af med sir Morgans dotter? Det ämnar jag, Pat, svarade han; och kom ihåg, att du aktar henne och för henne försigtigt genom snön, tills hon är i mina händer. Och det blir du, som kommer att förfölja oss! — var på din vakt, och lägg sa många hinder i vägen som möjligt för domaren.?