Norrländska Korrespondenten – 3 april 1873, sida 2

Article Image
pästående tänkt härpå; ej häller angifwer han något annat djurslag, som människan i begynnelsen skulle warit. Wisserligen talar han om heunes förjta krälande på marken; men häraf lär man dock ej få draga någon slutsats om hans mening, i ty att han strax derefter bekänner fig wara flagen af litheten mellan en gorillas och en männi: skas benstomme sskelett). Ått han derwid inryms mer hedersrummet åt gorillan bör få wara hans ensak och fan till och med anses witna om en ber römwärd mwördnad för egna förfäder. Wid sadant förhallande är det oc förklarligt, att han med stilla, längtansfull ömhet och utan räddhåga beskädar gorillans långa och tjockal naglar. Då han i detta sammanhang berättar, att naglarne på hans händer och fötter skulle hafwa blifwit lika grofwa, om de ej wardats, misstänker man nästan, att det lilla, of oss kursiverade ordet ej kommit med af någon tillfällig owårdsamhet. Det bör måhända ej förbifes, att talet om de långa naglarne fan innebära en twätydig hänjyftning på griphumrarne. Intet ffäl finnes att betwijta den lycliga utgången af norrföpingsfiffalens omsorgsfulla ward om sma naglar; men det torde wara swårt att wisa ifrån fig en med medlidande parad farhåga för att en annan, högre kroppsdel genom bristande omwardnad blifwit ofjäligt tjock: Eller, hwad säges derom, att han till stöd för jur asigt anför bidelns ord, att männiffan ffapades till Guds afbild!? Nå; att härmed fule menas, att männistan ffapades till ett osjäligt djur det är helt wist ett sätt att fe, fom skulle anftå en riktigt werklig gorilla! Åcke stort bättre blir saken genom den förklaringen, att himlen, jorden och hafwet äro lemmar för fig samt, med fästadt åffä dande och afseende på de olika årstiderna, en afbild af Gud. Ett ide mindre luftigt bewis hämtar fiskalen från kyrtobönen om frukt på jorden, deraf (af frukten nämligen) mennistor samt andra kreatur hafwa fin föda. Står icke här, säger han, att människan är ett kreatur? Nåwål, är icke ett kreatur detsamma som ett djur? Altså Åtorde det wara tillrackligt yplys att jordens första människor woro osjäliga djur! Ja, få säger werkligen den gode fiskalen (i Norr köping). Och onekligt är i sanning, att hr ftadafiskalen i detta bewis bragt till werlden en räfunge Gulpecula), od) för få midt lär ingen funna mä gra honom erfännande fåfom af famma flägte med barnet sitt. Wi böra kanske uplysa, att Hr stadsfiskalens motständare i denna strid är den bekante skänske preftmannen Nymansfon, fom ide på wilkor will medgifwa att ens stadsfiskalen i Norrköping härftame mar frän djuren. Gärdsköp. Timmermannen A. Fansson har försalt gården M:r. 91 i stadens 2dra kvarter till handl. I. Hammarberg i Timrå för 10,000 rdr rmt. Dansskola. Fröken Emilie Björnberg till känna gifwer i dagens nummer sin ankomst hit för att öppna en underwisningskurs i danskonsten. I Falun, der fröken B. sednast hållit dansskola, war denna besökt af 60 lärjungar, hwilkas mid upmisningen ådagalagda stickligt, enligt Falutidningarne witnar på ett smickrande sått om lärarinnans förmåga att underwisa. Framför oss ligger äfwen från Wenersborg en tidning, som witsordar fröken B:s kicklighet och flit samt omnämner att hon själf utgått ut en up: perlig skola. En järnvägsfest hölls i går ätta dagar sedan i Ostersund. Tre skålar druckor: en för konungen, en för statsrädet Bergström och en för Asplund, Höfding. Telegrammer skickades åt flera Håll, äfwen till Borgmästaren, Sundswall af följande innehåll: Ett storre antal jämtländingar, samlade att festligt fira järnwägsfragans lyckliga lösning, helsa Sundswalls innewånare under tillönskan af all den wälsignelse och fördel af järnwägen de själfwa hoppas wmwinna.

3 april 1873, sida 2

Thumbnail