Norrländska Korrespondenten – 22 mars 1873, sida 3

JM Påryvtrtgt TApttat, ULL arttgd talttdlk ttutadlttgt motswarar lärarelönen. Denna inrättning inmig: des den 3 mars. Nedbrunnet bomullsspinneri. Från Norr köping skrifwes, att Åby (f. d. Thorshags) bomullsspinneri i fredags nedbrunnit. Dödsdom. Från Malmö skrifwes: Straffången Johan Alfred Johansson, hwilken för kort tid sedan blef af här warande rådhusrätt dömd till döden för det han begått mordet å ordningsman: nen wid fängelset, straffängen Håkan Wilhelm Lindholm, hwilken dom hofrätten öfwer Skäne och Ålekinge till pröfning understälts, blef, sedan mår let åter förwisats till ny handläggning inför först nämda rätt, i torsdags dömd att mista lifwet, med hwilken dom Johansson förklarade fig nöjd, fo lande den dömde derjämte ersätta sergeanten Påhlsjon med 50 rdr för hans sönderfturna fläder. Emigrationen. Med poftångaren Rollo, fom i fredags afton afgick från Göteborg till Hull, medföljde 195 emigranter för widare befordran öfwer England till Amerika. Den från Göteborg nedåt gående poftdiligenjen blef i början af denna månad inwid Warberg öfwerfallen af 9 rusiga män, hwilka dock poftiljonen lyckades köra ifrån. Malmö svinslagteriaktiebolag. Under den: na benämning hafwa ett antal yngre affärsmän i Malmö bildat ett bolag, det förjta i fitt flag i Swerige. Bolaget, som förskaffat fig ändamalss enliga och rymliga lokaler i södra forstaden, har till ändamål att företrådeswis sysselsatta fig med nedslagtning och insaltning af swin samt rökning fläst i och för utförsel, hufwudsakligen på Eng: and. Skara. En dräng frän Torp, hwilken afslurit ett wid allmänna landswägen wäxande träd och anwändt en del deraf till selpinne samt sedan måst hemtas till twänne ting för att swara, har af Lö sings häradsrätt för awerkan, tredska m. m. blifwit dömd att böta tillsammans 190 rdr 40 öre. En warning för alla klåfingriga personer, som icke kunna låta planteringar wara i fred. Vintern, som i wårt land warit så mild, att wårblommorna här och der utwecklats, har derimot i Amerika upträdt med en stränghet, hwartill man knappast fan minnas något motstycke. Fruktanswärda snöstormar ha tidt och ofta egt rum på nordamerikanska kontinenten, och tidningarne från andra sidan Atlanten öfwerflöda af beråttelser om insnöade boningar och bantåg. Från Anoha be rättas, att flera af stadens 40 fot djupa brunnar äro igenfrusna. En onaturlig fader. J Brooklyn, inwid Newyork, häktades i förra månaden en man mid namn Mikael For, som trampat ihjäl sitt barn, en åtta års gosse, derför att gossen wägrat att från en frog hemta hem bränwin. Nytt eldsprutande berg. Detta berg, fom benämnes Lhagnell, är beläget i södra delen af Chili mellan wulkanerna Villarico och Llaima i närheten af floden Cautin. En ofantlig mängd sand synes hafwa blifwit utkastad ur kratern; myc: ket af denna sand har enligt doktor Philippus i Santiago berättelse blifwit förd ända till 3 a 4 mil norr om wulkanen. Man upgifwer, att denna sand består af små genomskinliga, kantiga och grön: aktiga forn af wulkanisk slagg. Doktor Philippi berättar likaledes, att under fjorton dagars tid en mind, fom blåste häftigt från föder, har på norra sidan ända till Santiago fört små samlingar af en sand, fom war gröfre än den förut nämnda, och hwars forn mworo runda, ogenomffinliga oc grå: aktiga. En stor mängd lama har efter ett ögon: witnes utsago öfwerswämmat den omkringliggande trakten, dödat många menniskor och i sitt lopp hej: dat floden Knepe, hwilken härigenom förwandlats till en ofantlig sjö. Märklig järnväg. J Peru inom Sydamerika är man nu sysselsatt med byggandet af en järnwäg, som skall gå öfwer Andernas bergskedja. Den ifall börja wid kusten af Callao, ffall stiga till mer än 15 tusen fots höjd och sluta mid Oroya 12,500 fots höjd. Man har redan börjat från båda fidor genombryta fjellkammen med en 3,000 fots tunnel, till hwilket arbete man måste anwända Inkaindianer, då inga hwita funna stå ut med arbetet på denna höjd, som är större än Montblanc, Europas högsta berg. Pantsättning af damer. Den brittiffe regeringen i Ostindien motarbetar af alla frafter det der gängse bruket, att en man pansätter fin hustru eller fina döttrar. Bruket är något olika på olika ställen. J Nellore lemnar man fina döttrar åt fordringsegaren, som då antingen kan taga dem till äkta eller skänka bort dem. J Nordtriot är det mycket wanligt att pantsätta fina döttrar; i Chingleput gör man detsamma med hustrurna. J dessa dyra tider kunde wäl en och annan ha god lust