Norrländska Korrespondenten – 22 mars 1873, sida 2

LOrO 77777 9 m JD Pa ha rätt att wågra. Hrr Jöns RNundbäck och Heggiftröm delade och den upfattning, reservanten uttryckt, och gjorde samma yrkande som han. Hr Per Nilsson i Espö, ledamot af utskottet och der en af reservanterna, anmärkte i anledning af hr Schultzenheims tal om barnsligheter, att det just skall wara af barn fom man får höra fan ningen. Efter en längre bhiftorijt utredning af nationaliteternas upkomst och utweckling fom han till samma slut som hr Swen Nilsson. Hr Hedin slog upp en del af 1856—58 års riksdagshandlingar och, med anledning af hr Söult: zenheims åberopande af hr Gripenstedts auktoritet, upläfte derur ett yttrande af då warande ftatsrådet Gripenstedt. Det war då fråga om att bes wilja befittningsrått åt ett engelskt bolag, något som äfwen skedde. Mot detta regeringens beflut reserverade sig statsräden Palmstjerna och Griftenz stedt, yttrande att rikets sanna styrka endast kunde uppehållas derigenom att dess inbyggare egde dess jord. Så war det med den auktoriteten, yttrade talaren. Hr Leijer anförde ock flere exempel på sådana politiska trakasserier, hwilka warit en följd deraf att främmande makters undersater fått ega och besitta jord. Hr Danielsson uttalade äfwen Åfigs ter i samma riktning fom reservationen oc flutligen erhöll reservanten, hr Swen Nilsson, anyo ordet och bemötte föregående talare. Han wisste ej af något grundlagsbud, fom hindrade refervanter i konstitutionsutskottet från att uttala fina färskilda meningar, ej Heller wisste han af något påbud om tystlåtenhet angående ftatsrådsprotofollerna, lika litet fom någon i detta afseende affordrat honom tysthetslöfte. Han erinrade ännu en gång att han i fin reservation ej gjort någon anmärtning mot regeringen; men han widhöll fortfarande att anmärkningen bort göras af utskottet, då rikets sannskyldiga nytta omöjligen kunde wara till godo sedd genom den widsträckta uplatelsen af jord till främlingar, som äro andra makters undersater. Alla menniskor begå fel; altså statsråden äfwen. Men det skulle ide klada dessa illa, om de, i ftället för att söka hölja fig i en ofelbarhetsslöja, mille ställa sig på en rent mensklig standpunkt. Gör nu den af talaren afgifna refervationen något af den dermed afsedda nytta, hwilket han hoppades, få wore det honom ett nöje att med gladt finne mottaga de slängar, han under debatten erhållit. Den langa öfwerläggningen war härmedslutad. Talmannen framställde proposition på betäntandets läggande till handlingarne. Detta beswarades med öfwerwägande ja, och klubban föll bekraftande. Hr Swen Nilsson, fom wid klubbfallet begärde ordet, erinrade om sitt och andra talares yrkande, att betänkandet måtte med ogillande läggas til Handlingarne. Talmannen hade ej glömt detta, men dels hade ja warit öfwerwägande, dels fann han fig förhindrad att framftälla en fådan propofition på ett betänfande, fom endaft innefattade en anmälan. Om denna upfattning mille br Swen Nilsson ej twista med talmannen, men han anmärkte, att det warit talmannens ffyldighet att före klubbans fall gifwa tillkänna densamma för kammaren. Härpå afgaf talmannen intet. swar, utan öfwergick till följande ärenden. Lagutskottets utlåtande med anledning af wäckta motioner angående dels giftorätt i bo, dels uphöfwande af mannens målsmansrätt öfver hnstrun, gaf anledning till widlyftiga meningsutbyten i båda kamrarne. Wid anstäld votering segrade i första kammaren utstottets afstyrkande hemställan med 54 röster mot 42, hwilka senare afgäfwos för åtterremiss. I andra kammaren föranledde denna fråga, fom der slutligen erhöll samma utgång som i första kammaren, en flera timmars lång debatt, som räckte öfwer midnatt. För bifall till hr Philipssons reservation talade her Wallden, Carlen (dot med några förbehåll), Granlund, Jonas Andersson i Häckenäs, Brolin, A. Andersson i Greby, Key. Hedin, Per Nilsson i Espö, Rubensson, Fock, Philipsson, P. Gums messon, Wijk oh Ola Tänsson i Kungshult. Utskottes afslag å motionen understöddes af hrr Törneblad), Magnus Jonsson, Danielsson, P. Staaff, A. W. Staaff, Lif Olof Larsson, Gunnarsson, Lars Pehrsson i Hjulfta, Ola Andersson och Ehrenborg. Mot denna utgång anmäldes reservationer af hrr Billström, Anders Pehrsson, Iwar Mansson, Wennårus, Gumelius, Hegsftröm, Hielm Elf stedt, Treffenberg, Malmbera, m. fl. Hr Jan Andersson i Fönwik tillkännagaf att han röstat med utskottet. Slogswärten i Lappland oc lapparnes renbetesrätt. J andra kammaren föreföll äfwen en längwarig öfwerläggning angående lagutskottets af första kammaren godkända utlåtande med hemftällan om bifall till k. m:ts proposition derom, dels att den inskränkning i dispositionsrätten öfwer ffogen å skattehemman, upkomna genom uplåtelse af ianhnaac etter Not k fäörordnos San JO 1222