Norrländska Korrespondenten – 20 mars 1873, sida 2

kunna de oc werka för henne och inwerka på folket; hr Ol. Wiklander, hwars erfarenhet i frågan war den, att bidrag ganska lätt kunna erhållas blott komiterade själfwa lifwas af ett uplyst och werksamt intresse. Herr P. Bergman föreslog att stadigwarande bidrag borde sökas af landstinget och hr G. Sundberg ansag det wadligt att lita endast på friwilliga bidrag hwarför dylika borde sökas af bade landstinget och staten. Härefter fattades det beslut, att skolan bör till en början grundas endast förmedelst sriwilliga bidrag. På yrkande af hrr Frånberg, Ponten re: denberg Bergman och Struve beslöts att tillsätta en komits för uppsättande af ett reglemente i hufwudsak fotadt på de grunder, som innehallas i Onnesta folkhögskolas reglemente, som uplästes och dryftades, isynnerhet hwad angår fråga om underwisningssättet. Or Kontår ogillade förta standet af lexläsning, utan hwilken enligt hans åsigt underwisningen måste bli ytlig oc hr Flemjiröm ansåg lexlasning nödwändig, emedan yng: lingarne eljes bli likgiltiga och ej ega anledning att arbeta i fina hem. Härimot anfördes af hr Strunve, Wredenberg, Sellstedt, Frånberg oc Sundberg att til denna stola komma endast sådana lärjungar, hwilkas för-. nämsta diktan och traktan än att fa uplysning och hwilka derför ej behöswa twingas till läsning, att derför lampligast underwisningen meddelas genom fria föredrag, helst dessa ej hindra hwarten att lärjungarne begagna lämpliga läroböder eller att de underkastas förhör till utrönande deraf, huruz wida de fullt fattat det hörda och lästa; samt att lexläsningen lätt urartar till ett mekaniskt inpluggande hwarwid tankeförmagan ej wäckes och förstandet ej erhaller någon nåring. Herr Westberg talade om behofwet af en un: derwisningsanstalt för kvinnor och hr Westerlund, som doc ansag denna fak ej böra i detta fammans hang förekomma, förklarade fig lifligt önska en sadan underwisning för flidor, hwarigenom de tunde bildas till dugliga husmödrar. Efter något ordande om wiltoren för lärarens kompetens, hwarwid allmänt uttalades den asigt att han borde ega akademisk bildning eller derimot swarande blef på förslag af hr OL Wikström be slutadt, att reglementstomiten skulle erhålla namn af interimsstyrelse, hwilken det skall aligga attupgöra förslag till reglemente som understalles fomiterades profning wid ett blifwande sammanträde, att fran komiterade imottaga insamlade medel och för dem answara samt att i öfrigt widtaga nödiga mått och steg för befrämjande af den wigtiga jaten. Till ledamöter i interimsstyrelsen utsågos med frihet att wälja äfwen utom de komiterade genom omröjtning med slutna sedlar: hrr rektor OL WBWitström med 30 röster, kronolansman Frånberg i Selånger med 27, redaktör Struve med 24, hemmansegaren I. Sjölund i Tuna och Sjöle med 23, f. ritsdagsmannen P. U. Ljuslin i Skön med 15, skollararen M. Nilsson i Attmar med 15, hemmansegaren IM. I. Sellstedt i Selanger med 14 och tomminister Westerlund i Liden ikaledes med 14 röjter. Till suppleanter waldes de fom komma näxmast i röstetal, näml. her inspektor Pontän på Ofterström med 12 röster, grossphandl. G. Sundberg på Alnön med 11, skollararen Flemström i Attmar med 7 och kyrkoherden Thelberg i Tuna med 5 röster; denne sistnamnde efter lottning, hrr Lars Ersson i Skallböle, Ol. Engberg, grossh. G. F. Cawallin i Timrå och faktor Paul Bergman. Stänkröster tillföllo dessutom hrr hofpredikanten P. Lithner i Torp 4, Lars Larsson i Finnsta 4, N P. Wallmark i Selånger 4, kapten D. Wredenberg 4, stollärare Söderberg på Alnön 4, A. Hellbom i Njurunda 3, P. Persson i Skottsund, P. P. Eden i Edsta, O. O. Nilsson i Arklo, J. A. Boström i Indal, kapten Burman i Merlo, I. P. Hallgren i Ljusta, O. Collden i Sättna hwardera 2 röster och O. Hallgren i Njurunda, J.ADAiäi ä6ä6ä66 11 23A —