Norrländska Korrespondenten – 22 februari 1873, sida 2

att den af hr vise talmannen, friherre Åkerhielm gjorda framställning icke måtte nagon ytterligare åtgärd af andra kammaren föranleda. Grundskattefrågan. Dagbladet, som synes wara ett språkrör för den nybildade midten (centern) redogör för denna frågas fällning wid rike dagen fålunda: Enligt alla de wid innewarande riksdag wäckta förslagen, åtminstone såwida de innehålla någon antydan om sättet för frågans lösning, skulle en del af grundskatterna genast afskrifwas och återftoden kapitaliseras. Det fynes oss derför wara oegentligt att pastå, det något förslag blifwit wäckt eler yrkande gjordt om en fullständig afskrifning. Några rdr i minskad årlig statsinkomst af grundskatter. Hela frågan inskrånker fig mu till denna: huru stort beloapp fan efterskänkas utan att andra samhällsklasser derigenom orättwist betungas? Der mid bör tagas i betraktande: dels den ökade inz komst, fom stulle winnas ej mindre genom ffattejordens stigande i taxeringswärde än afwen genom jordbruksbewillningens antagliga höjande från 3 till 5 öre pr 100 rdr af taxeringswardet, dela den omständigheten att den nya diretta beskattningen, exempel skola förtydliga detta. Uti dessa exempel måste man naturligtwis antaga någon räntefot jä fom normal och bestående under aflöningstiden; wi antaga den till 5 proc. För enkelbets skull antaga wi widare, att grundskatterna för närma rande utgöra 6,000,000 rdr, saledes enligt den antagna räntefoten representerande ett kapital af 120 millioner rdr. Enligt 2:ne förslag (C. A. Larssons och Werner Cricssons) skulle grundskatterna kapitaliseras med 100 millioner. En afskrifning derå skulle således ske af 20 millioner å kapitalet eller 4120, d. w. s. 1623 proc. Statswerkets årliga inkomst af grund: skatterna nedsättes med likaledes 1643 proc. eller en million. De närwarande grundskatterna skulle likwäl fortfarande utgå sasom annuiteter för det till kapitaliseringen erforderliga lånet, hwartill med den antagna räntefoten åtgår en tid af omkring 37 år, hwarefter dessa skatter stulle på en gång uphöra. Genom denna anordning förwandlas grund: skatten från en jordbruksfastigyeten åliggande beständig ränta till ett amorteringslan. Eniigt atskilliga andra förslag skulle afskrifningen genast begynna oc fortgå i 20 år med å0 om aret. Dessa förslag motswara en afskrifning af 60 (rätteligen 60,) och en kapitalisering af 40 (rätteligen 39,,) procent. Gifwes at detta förslag samma form som det förestaende, så motswarar det saledes grundskatternas kapitalisering med 48 mil lioner oc) afstrifning af 72 milloner, d. w. s. ned: sättning af statens ärliga inkomst af dessa skatter från 6 millioner till 2,400,000 rdr. Det högre belopp, hwartill de inflytande grundskatterna under de första afskrifningsaren upginge, borde anwändas dels för bildandet af det erforderliga aflösningsfapitalet 48 millioner rdr, dels för betäckandet af bristen under de senare aren af afskrifningstiden. Fördelas afstrifningen på en längre tid med mindre belopp hwarje år, blir naturligtwis aflöningssumman större; denna summa blir fålunda i afrundade tal: för 20 år 48,000,000 eller 40. proc. , 30 61,500,000 , 51, , 40 , 72,000,000 , 60 , 50 , —80,000,000 , 662; . 60 , 86,000,000 , 712 , 70 , -91,000,000 , 75, . . 80 , -95,000,000 7T9, 790 , —98,000,000 , 81:17 . 100 , 100,000,000 , 83:; Först efter 100 är skulle man på denna wåg komma till ungefärligen jamma resultat fom enligt det första förslaget. Af de siffror, wi nu meddelat och för hwilkas riktighet wi answara, torde framgå: 1:o att man ide alt för mycket bör fästa fig mid orden aflösning eller Äafskrifning, få wida dermed ej menas fullständig aflösning eller omedelbar afffrif