Norrländska Korrespondenten – 18 februari 1873, sida 2

S 7. J afseende å folkunderwisningen skola främmande trosbekännare och deras barn wara underkastade derom gällande stadgar och anfes tillböra det skoldistrikt, inom hwilket de äro boende. Barn, fom ide skall upfostras i cvangelifft-lutherffa läran, må, på framställning af wederbörande måls man, fritagas från undermwisning deri fåmwälifoltskola fom mid elementarlärowerk; dock åligger, wid den förra skolstyrelsen och wid det sednare rektor tillse, att sådant barn genom målsmans försorg erhåller tillbörlig religionsunderwisning. Förjume mar målsman, oaktadt af skolstyrelsen eler rektor erhållen påminnelse, sin skyldighet härutinnan, skall barnet deltaga i den religionsunderwisning, som i folkskola eller wid elementarlärowerk meddelas. 58. Främmande trosbekännare skola, der fonungen för wiss församling ej annorlunda förordnar, för anteckning öfwer deras borgerliga förhållanden, särskildt uptagas i kyrkboken för den till swenska kyrkan hörande församling, inom hwars område de äro boende; och gälla afseende å der för erfoderlig anmälan hwad af konungen särskildt föreskrifwes. S 9. Magistrat oh kronofogde skola de inför dem ingångna äktenskap inom fer weckor derefter anmäla, då båda makarne tillhöra främmande för samling, åt hwars förestandare eller presterskap lag: ligen blifwit updraget att öfwer förfjamlingamedlemmar föra kyrkobok, hos den eller de personer, hwilka föra de kyrkoböcker, deri makarne äro up: tagna; då en af makarne tillhör sadan församling, som nyss är nämdt, dels hos den person, af hwilken samma församlings kyrkobok föres, och dels hos kyrkoherden i den swenska församling, der den andra makan bor; samt i i öfriga fall hos fyrkoherden i den swenska församling, der kvinnan är boende. Har endast aftal, fom i 6 omförmäles, blifwit tråffadt och inför den borgerliga myndig heten före äktenskapets afslutande upwisadt; skall en bestyrkt afskrift deraf wid anmälan om äktenskapets ingående öfwerlemnas, för att i fyrtoboten antecknas. Hwad sälunda för magistrat och kronofogde är stadgadt, gålle äfwen i tillämpliga delar för prest, fom wiger dem, af hwilka icke nä gon eller endast endera tillhör swenska kyrkan. 10. Främmande trosbekännares förfamlingar, inrättningar och stiftelser må ide, utan fonungens tillstand, förwärfwa och befitta fast egendom i riket. S 11. Innan något hus eler rum af främe mande förjamling till offentlig gudstjenst begagnas, ifall förestandaren derom göra anmälan, å landet hos kronofogden i orten och i stad hos polisfammare, der sådan finnes, men eljest hos magijtraten. Tillträde till församlingens gudstjenst må ej offentlig myndighet förwägras. FJ 12. Munk: eller nunneorden eller kloster må ej i riket inrättas. 3 13. De för färjfilta kyrkliga förrättningar stadgade afgifter till swenska kyrkan eller hennes presterskap eler betjening må ej påföras främmande trosförwandt i annat fall, än att flit förrättning blifwit på hans egen begäran werkstäld. S 14. Med de undantag oc inffränkningar, som af grundlag eler eljest gällande författning föranledes, stall sliljaktighet i kristen trosbekännelse ide medföra någon olikhet i swenska medborgares rättigheter och skyldigheter. S 15. Innehar den, fom til utträde ur swenska kyrkan fig ammält, offentlig tjenst; warde han derifrån ffild, der ej tjensten är af beskaffenhet, att han utan afseende å fin trosbekännelse kunnat til densamma nämnas samt konungen eller den myn: dighet, som eger att tjensten tillsätta, finner skaligt att honom derwid bibehålla. 5 16. Är främmande trosbefännare af sådan lära, fom ej tilljtädjer honom att aflägga ed, då den enligt lag erfordras; förordne fonungen, huru förfaras bör. 17. Warder rättigheten till offentlig religionsutöfning af församling missbrukad; då må, efter konungens förordnande, den rättighet uphöra,