Norrländska Korrespondenten – 4 februari 1873, sida 2

och allenast för rättegångarnes skull. Dessutom skulle det wara de twistande nyttigt att deras mål behandlades i städerna äfwen derför, att der i regeln finnes bättre tillgång på juridiska biträdin, hwilket är en ganska wåsentlig förmån i ett land, fom ide har något advokatständ, och äfmen ont ett jådant, fom wi hoppas, fnart nog blir en werklighet, komma advokaterna dock helt wisst i allmänhet att bo i städerna. Rättwisan skulle ock funna hastigare skipas än fom nu är möjligt på landet, då man hade lättare att få ertra fesfioner, egde bättre kommunikationer o. s. w. Oh hwilken fördel för städerna skulle det ej bli att ej behöfwa underhålla en särskild domstol, utan funna få fin lagskipning besörjd för många tusen rdr billigare, ty wi förutsätta att sådant följde af fig sjelft; landt: oh stadspolis skulle funna bli ett eller i alla fall samwerka bättre än nu är möjliat, och hwilken massa skrifweri skulle ej härigenom bdesparas! Att det skulle wara en ny föreningslänt mellan stad och landsbygd, ligger i öppen dag. De lagförändringar och anordningar i öfrigt, som härför skulle erfordras, torde ej wara något hermästeri. Reformen kunde träda i kraft i den mån rådsturättsordförander afgingo genom döden, hwarefter rådmännen kunde adjungeras med häradsrätten, eller sammanslagningen på annat sätt ega rum, hwarigenom ingen blefwe lidande, men allmänheten, land och stad, wunne betydligt. Wi rekommendera denna reform på det warmaste hos wåra lagstiftare. Riksdagen. Följande motioner hafwa i Första kammaren blifwit wackta, nämligen: af hr Sundell om förändring af 7 5 mom. i folkskolestadgan; af grefwe Posse, att riksdagen måtte ingå till regeringen med anhållan, att hon måtte ijfammanhang med det utlofwade nya armeförilaget til nästa riksdag inkomna med ett förslag om ruftoch rotehallets sättande pa vakans mot en billig efter provinsiela förhallanden lämpad vakansafgift, samt att denna vakansafgift matte successive afskrifwas på högst 30 år, i likhet med hwad tal. om öriga grundskatter motionerat, oc att ett förslagsanslag af 15,000 rdr måtte stallas till regevingens disposition för att bestrida de kostnader, frågans utredning kräfde; att riksdagen måtte ingå till regeringen med anhållan, att han till näfta rifsdag måtte infomma med ett förslag om successiv afstrifning på högst 30 år af de den swenska jorden aliggande fronoräntor, od att ett förslagsanslag af 5,000 rdr måtte ftällas til regeringens disposition för att bestrida de med en dylik utredning förenade foftnader; af hr von Koch om uphäfmande af brärminsförsäljningsafgifterna och om bränminstillwerfningsskattens förhöjning till I riksdaler 10 öre för fannan, m. m. J Andra kammaren äro bland andra följande motioner wäckta: af hr Westerdal om antingen utförselförbud å timmer, som håller mindre än 7 tums diameter i lilländan och 20 alnar i längd eller ock åsättande derå af en utförseltull motswarande warans wärde; att i fall detta, i följd af den franska handelatraktaten, skulle möta binder, riksdagen wille till. regeringen ingå med anhallan, att träffa sadant aftal, fom fan leda till det åsyftade ändamålet; hr Per Nilsson från Orebro län, om utarbetande af sadant förslag till skjutsningswäsendets ordnande, att jordbruket ide widare deraf betungas, samt om bewiljande om anslag för åftadkommande af den i berörda hänseende erforderliga utredning; hr A. W. Vigardt om afskrifning af de på den opriviligierade jorden hwilande grundskatter samt om påförande af bewillning såwäl för sadan jord som för det s. k. ypperliga frälset m. m.; hr I. W. Lundqwist, om förbud för bolag att i städerna öfwertaga spirituosa drycker, samt om