Norrländska Korrespondenten – 25 januari 1873, sida 2

wigtigast de, som åt landets representation gaf ny form och ny sammansättning. Lika wisst fom fo: nung Carl XV:s regering skall på historiens blad intaga en framstående plats, lika wisst skola fommande slägten läsa dessa blad med från fädren ärfda känslor af kärlek och wördnad för minnet af den alt för tidigt bortgångne konungen. Om Swea folk med smärta ser tillbaka på hwad det förlorat, är dock dess förtröstan på framtiden icke mindre trygg, ty det wet, att ledningen af dess öden hwilar i en konungs händer, hwilken at ÅBrödrafolkens wål egnat sina rika krafter, och fom med begrundad erfarenhet od) skarp framtids blick både will oh fan häfda det förbund, fom från urminnes tider utgjort det swenska samhållets styrka: förbundet mellan konungamakt och folkfrihet. mad framtiden bär sitt sköte af fmårigheter, befymmerfamma att öfmerminna, eller af fram gångar, ärorikt wunna, wet ingen, men det weta wi alla, att hwilka ödets skiften än må blifwa, skola Sweriges konung och Sweriges folk trofast stå wid hwarandras sida och hos hwarandra och genom hwarandra hemta betryggad kraft till framgångsrikt arbete för ett älskadt fosterlads wälgång och ära. Med sådan förtröstan och under liflig önskan om lycka och wälsignelse för konung och fommgahus anhåller Första kammaren att inför C. K. M. få frambära de oskrymtade uttrycken af fin förtroendefulla tillgifwenhet samt erbjuda fig att i C. K. M:ts nåd och ynnest städse få mwara inne sluten. På af riksmarskalken likaledes gifwet tecken frame trädde derefter Andra kammarens talman, lands: höfding Asker, och Höll til konungen ett tal, få lydande: Det nya riksdagsåret fan ide fe fig tilbaka utan att med hjertats rörelser deltaga i brödrafolkens smärta wid den bortgångne konungens grift. Men under det saknaden egnar fin bety delsefulla gärd åt honom, som med lag Fringe gärdade bondens ar, ansluta fig de begge folkens förhoppningar till en ny fonung, fom under mer än wanligt gynsamma förhällanden gör sitt walspräk gällande i händelsernas gang. Ett uplyst och fritt folk wärderar altid lyckan att ega en lagstadgad tronföljd med ett på tilförlitliga grundwalar fortgående regeringssätt. Och dertill hafwa de förenade rikena äfwen tillwunnit sig bördsråtten af frejdade egenskaper hos den fonung, som nu tagit i arf deras kronor. Med gammalswensk wördnad för konungen och med häfdwunnen öfwertygelse om det fonftitutionella statsskickets wärde förlitar fig Andra fame maren på Eders Kongl. Majestäts högsinnade ups fattning af framstående wigtiga samhällsfrågor och förbidar med tillfärsigt de framställningar och budskap, som egna sig att ännu fastare tillknyta föreningsbandet mellan statsmakterna, för att fåmedelst främja det gemensamma fosterlandets ära, trygghet och wälstånd. Nedkallande den Högstes wälsignelse öfwer Eders Majestät oh def konungsliga hus, anhåller Andra kammaren att få wara omfattad af Eders Kongl. Majestäts nådiga ynnest och bewågenhet. Derefter öfwerlemnade schefen för finansdepartementet till talmännen den kungl. propositionen om statswerkets tillstand och behof. Konungen återwände derpå till sina rum, åtföljd af prosesstonen i samma ordning fom de anlände till rikssalen, hwarefter kamrarnes ledamöter äfwen lemnade rikssalen, som, mer än wanligt, war fyld af åskådare. ÄAAi W—