Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1873, sida 3

D.) ARR Attsct Alttorss tt. 11,30 HU Mariec kyrkan. 12,600 åskådare woro närwarande, iak tagande en allwarlig hållning. Inga demonstra tioner föreföllo. Amerika. Metodistkyrkan har för den yttr missionen anslagit 348,000 dollars, saledes 100,00 mera än förlidet år. En god lindrifwarehar nyligen börjat fin werk jambet i Filadelfia. Mannen, fom begagnar owan ligt hög hatt, på hwilken med jättehöga bokstäfwe stär att läsa: Jndrifware af osäkra fordringar mottager räkningarne och begifwer fig på det mej i ögonen fallande jätt till de dåliga betalarnes bo städer. Får han ide genast betalt för räkningen tager han helt lugnt plats utanför gäldenärem hemwist, och för att blifwa en så obehaglig skildt wakt kvitt, som naturligtwis wäcker alla förbigaen des upmärksamhet, skyndar gäldenären wanligen att genast skaffa penningar till räknindens betalande Jndrifwaren gör på detta sätt lysande affärer, ty han tager hälften af räkningens belopp i provision, och fordringsegarne finna sig äfven wäl of att an lita honom. En flicka, Mary Finelly, boende nära Newyork, begick i början på december en barbarisk grymhet. Hon misstänkte, att hennes fästman, Tohn Lantagut, mera älskade en annan stönhet an henne, och swartsjuk häröfwer glödgade hon en järnstang och smög fig med densamma in i ynglingens fofrum samt utstack båda ögonen på honom, hwarefter hon hastigt rymde sin kos. Man hoppas, att den mifhandlades lif stall funna räddas, men han blir naturligtwis för alltid blind. J Sw. Amerikanaren läses: Man har här i landet mydet klagat öfwer, att förbrytare i Europa blifwit benadade oc) fända öfwer till Amerika. Nu börja wi bruka repressalier: sätta wåra banditer på fri fot på det wilfor, att de begifwa sig till Europa. I New-Orleans wisa nämligen rättegångshandlingarne mid derwarande friminaldomstol, att twänne bofwar wid nomn James Steward och James MeGray, hwilta blifwit af grandjuryn ftällda under anklagelse och hwilka til och med bekänt, att de öfwerfallit personer i affiat att mörda och plundra dem, den 28 oftober blifwit frigifne, fedan de lofwat att ofördröjligen begifwa sig till Liverpool och blifwit hotade med flera års fästningsstraff, i händelse de ånyo anträffades i New-Orleans.