Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1873, sida 2

Lifsom jymaskinen gjort en walsignelserik revolution inom ett omrade af industrien, skola snart de här ofwan nämnda upfinningarne framkalla nya omhwålfningar inom andra grenar. Öwad jymar stinen redan förmår, skulle fordra en widlyftig hi: storia. Det torde mwäl numera ej betwiflas, att maskinerna äro att räkna bland arbetarens och mensklighetens bästa wånner, enär det lättar hans kroppsansträngning, besparar hans tid, ger honom en ökad inkomst och derigenom bidrager att för bättra hans ställning samt höja honom både i in: telligent och moraliskt afseende. Ett folk, sasom t. ex. i första rummet det amerikanska, hwilket redan lärt jig att med maskiner sköta de flesta jordbrus kets och industriens arbetsgrenar, maste redan här igenom erhalla ett öfwertag öfwer andra nationer: ett sadant folk måste i mon af fina mekaniska up: finningar och tillämpningar deraf bli ritare, uplys stare, friare och bättre än andra folk, hwilka i me fanisk skicklighet sta efter. Hwarje ny ändamalsenlig maskin, som kommer ett folk till godo, bör derför helsas fom en större triumf än en wunnen ba: talj på slagfältet; ty segern på slagfältet medför förödelse, sorg, tarar och blod, då deremot den nya upfinningen ofta är en tröftande och räddande engel för den fämpande och lidande arbetaren och arbetarinnan, men alltid en trogen, outtröttlig och nyttig wän äfwen i den wälmaendes och lyckliges bem. (e. O. P.) Vid stora teatern i Stockholm bereder man sig att den 18 dennes fira hundrade arsdagen af den första swenska operans upförande i det s. k. Bollhuset. Gustaf IWWaja Har, sasom den mest kända och omtyckta af wara gamla swenska operor, blifwit bestämd att gifwas wid det högtidliga tillfället med hr Lundqwist i titelrolen, hr Arlberg som Kristian Tyrann och hr Sandström fom Norrby. Bie folkhögskola har från Södermanlands och Nerikes i Upsala ftuderande nationer erhållit 359 rdr 31 öre. Gefle-interiör. (öeffePoftens krönikeskrifware berättade häromdagen följande tilldragelje ur werfligheten i sin stad. J ett litet sållskap här i staden roade man fig med det nobla kortspelet. En gammal herre hade nöjet draga en priffe med tre stycken unga och naturligtwis äfwen förtjusande tärnor. Med det äljtwärdaste behag i werlden blossade de tre ffönheterna på fina nikrtintrumpeteo, imellanat läpp: jande med god smak och med en wiss wana på framför dem stående punschglas, under det deras maskulina medspelare, fom ej har den fula owanan att begagna dylika instrumenter och som dessutom är ganska måttlig äfwen wid begagnandet af mät: waror, satt der med tom mun. Sedan de spelat en stund, wänder sig en af damerna till honom helt nonchalant med den fragan: kanske sigarröken generar herrn? Diodnande och förlägen framftame made han ett otydligt swar, som af damerna togs som ett medgifwande att fa fortsätta med rökandet. — Ja, det hör munera ej längre till fälljyntheterna att äfwen fruntimmer hängifwa sig åt denna fula owana, fom förut endast natt på männens syndaregister. Börja de nu endast att anwända tobaken under form af — buss, få lär man wäl aldrig mera få tryck fe återgifwet dessa poetiska uttryck, fom klingat sa wackert wid allt flags rine snideri. Man fan nämligen ej gerna i få fall tala om rofenmanen, purpurläppar m. m. lika högtrafwande. Och att kyssa en dylik num! Föreslagen skolreform i England. Före ståndarne för Englands högre skolor ha nyligen haft en sammankomst för att öfwerlägga om ffolfrågor och derwid beslutat förorda en reform iden riktning, att underwisningen i ett af de döda fpråfen skulle afskaffas och i stället mera wigt läggas wid kännedomen i tyska eller franska. En lifstidsfånges lefnadssaga. Benadade lifstidsfangen Karl Johan Lindberg, på sentiden fänd såsam don ÅJame rnumaren? har under fsitt