Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1873, sida 2

— Var du nu i mitt ställe den rika enkan., — Och sjelf vill du spela den fattiga frökens. Nå ja: jag går in på. ditt förslag, för att visa, att också jag kan få en friare? — Afgjordt således? — lYIJa, ja. VI. Ungefär vid samma tid som fruntimren samtalade, vandrade tvenne unga män tillsammans öfver nya bron, som den tiden var alldeles ny; för att vara ohörda, togo de den blygsanuna, mindre besökta stråten under Gref Pers mur, som det då hette, d. v. s. der nu den lysande Basaren står. Der gingo då förtiden föga folk, Den ena var lång och prestklädd. Det var Komminister-adjunkten Johan Abrahamsson. Den andra var klädd i en ny ståtlig nationaldrägt, förfärdigad af den tidens yppersta somkonstnär. Det var kofrättsnotarien grefve Hjalmar X. ?Nå, Jan, frågade Hjalmar, ?hvad tycker du om Stockholm? ?Det är svårt nog att vara här för en prest, genmålte Jan, hvilken är van vid landsbygden, ty man skall vara helgdagsklädd om hvardagarna. Adjunkten hemma går sex dagar i veckan i hemväfda kläder, och hans lön är så stor att jag icke kan få en faktor, för att uttrycka huru många gånger den är större än