Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1873, sida 2

med den wanåra en olaglig förbindelse medför, under det att den fräckaste sedeslöshet griper om kring fig både i städerna och på landsbygden och hotar att smaningom men säkert underminera hela samhället. Ingen, hwars rättsbegrepp äro nagot så när sunda, skall kunna undga att swara ett obetingadt ja på denna fråga. Men hwarifrån skall wäl den hjelp komma, ef: ter hwilken de förtryckta sucka? Det är eder — J det swenska folkets representanter — det tillkommer ati aflyfta det ok, som i denna stund betungar få många af edra bröder; J rubben icke sedlighetens grunder genom att införa civiläktenskapet; twärtom I befästen dem! I förraden icke eder lutherska tro genom att wisa barmhertighet mot olika tänkande; I upfyllen twärtom derigenom det bud, som är den kristna sedelärans A. och O. begynnelse och ända! Och på samma gang F utöfwen rättwisa mot de för trycta, gören I fäderneslandet en omätlig tjenst, ty J rädden at detsamma tusenden af dess söner och döttrar. Det tjenar till intet att fördölja sanningen. Det witnar om okunnighet eller hyckleri att beprisa wart lands religiösa frihet, sa länge det beklaganswärda tillstand, wi här skildrat, fortfarande existerar. — Detta tillstand blir emellertid för de förtryckta för hwarje dag som går mer och mer olidligt, och om de fortfarande wägras rättwisa, skola de bittra frukterna af detta skamliga förtryck snart mogna. — Om deras böner om hjelp ftändigt blifwa obe swarade, skola de otwifwelaktigt bestämma fig för att lemna ett land, fom behandlar dem få ftyfmoderligt, och man skall då nödgas bewitna den sorgliga anblicken af tusentals familjer, twingade af det religiösa twånget att begifwa sig till det land, hwars gåstwänliga stränder för århundraden sedan mottogo Englands förföljda puritaner, de s. k. pilgrimsfäderna. Skall det werkligen komma derhän? En snar framtid skall gifwa swaret på denna fråga. Nya eröfringar på industriens område gjorda, nya fredssegrar vunna! Wåra flitiga och tystlatna tjenare — maskinerna winna alt mera förtroende; i nästan hworje familj finnes en af dessa moderna tomtar, som kallas symaskiner, hwilka utan knot göra hundratals styng i minuten och ge nom fur flit och snabbhet spara — för den under handarbetets tider ouphörligen syende husmodern — mangen timma som hon nu kan anwända till studier eller nagon annan ädel sysselsättning. Inom alla grenar af mekaniken plägar det senast uttånfta wara det enklaste och båsta, ja är natur: ligtswis äfven fallet med symaskiner. Af nya goda systemer, som upfunnits eller under aret införts till wara trakter, nämna wi Erprep, Vittle Wan: 3er och IMmerifa. En yngre syster till symaskinen har i år trame pat ut barnskorna och öfwer Atlanten fällt sin kosa till norden, wi mena Becssfords ftrmmyftidumgsmaskin, fom nu framträder få fullkomnad och enkel till sin mekanik, lätt att anwanda och billig i pris, att den snart lilsom symaskinen kommer att blifwa husmoderns bästa wän. Den arbetar med en sa stor hastighet, att ett dussin strumpor med lätthet kan tillwerkas på dagen och den utför för resten de mest olikartade arbeten. Jcke allenast för hemmet ha under året inom maskinernas område nya upfiumingar eller förbätt: vingar af äldre blifwit gjorda, utan äfven för Yrkesidkare. — Wi nämna den från Danmark härstammande Handsksymaskinen. fom wäl till ett bättre kommer att förändra handsksömmerskornas betryckta ställning, genom att gifwa dem en mera lönande arbetsförtjenst. Äfwen för det allra gröfsta arbetet, segelsömmen, har under året en maskin bygts, som med lätthet kan hallas i gång af en person och dock arbetar dubbelt så fort som menniskohanden, och derför wid wara talrika skepswarf helt säkert kommer att skaffa sig en plats.