Norrländska Korrespondenten – 21 december 1872, sida 2

andra kammare med den knappa öfwerwigten as 4 röster öfwer medtäflaren, landskamrer Gardell. Men härmed woro åtssillige wedexbörande i Gotlands hufwudstad mindre belätne. On och staden ha funz nit sig wäl af att hafwa sin gencralbefälhafware och landshöfding på fastlandet under wintrarne, och man hade nu räknat ut, att landskamrern borde öra sin höfding sällskap och i andra kammaren sbra konungens gotländske befallningshafwandes talan. Doktor Leijer befanns i öfrigt af de rättrogne mindre lamplig att widare ligga wid riksdagen, enär han upgifwits såsom bråkig och utan förmåga att låta udda wara jämnt och swart wara hwitt. Alltså fann tjenstemannapartiet stäligt klandra mas gistratens walförrättning sasom flerfaldigt oriktig och lyckades werkligen få herr Leijers wal undan: röjdt. Segerjubel! Att winna de fyra rösterna borde bli en lätt sak. Och så skulle herr Leijer lära fig, att det ide anstär en tjensteman att göra i oppostion. Nytt wal bölls den 11 dennes. Leijer — åter waldes, men denna gång icke med en knapp, utan med en ganska betydlig röstöfwerwigt. Dom. Wåra läsare minnas säkerligen ftrafffången M. P. Landgrens märkwärdiga rymning från Malmö fängelse och huru dermed tillgick, lit: fom oc att allmänna åtlagaren anstälde åtal mot fängelsets direktör och waktbetjening. Nu har råd stufwuråtten afkunnat utslag och, sedan Åklagaren afstatt fran åtal mot direktören sjelf, dömt twå waltkonstaplar att för wårdslöshet, fom i wiss mån underlättat rymningen, böta hwardera 15 rdr. ohyggligt. En landtbrukare Lindqwist i Alf: sta i Wesimanland, sedan några år gift med en ung hustru tillsammans med hwilken han Haft ett barn, har af henne blifwit förgiftad med arsenik, som hon, wid det med anledning af hans plötsliga död hallna förhör, bekände sig hafwa gifwit honom in den 12 ful. november. Men dagen förut hade hon, enligt tjenstfolkets berättelse, omtring 117 tim: ma efter middagen inbjudit sin man att dricka, för honom särskildt af henne tillredt raffe, efter hwars förtärande han blifwit illamående och fatt upfaftningar samt i följd deraf mast intaga fängen, der han dog 4 dagar derefter. TJjenarne blefwo, mot wanligheten, ej inbjudna på kaffe nyssnämnde dag, i anledning hwaraf pigan, fin matmoder owetande, tillredde kaffe åt fig och drängen uti samma panna, hwari fru L. kokat at fin man. Äfwen de bleswo illamående med upkastningar, men woro redan da: gen derpå aterstälda. Enkan L. är nu 24 år gammal och har under sammanlefnaden med mannen warit ondsint och elak mot honom, hwarimot han alltid wisat sig undfallande och saktmodig. Hammars slöjdskola för gossar i Norge. Derom gifwer Hammars Stift-Tidende följande uplysningar: Skolan trädde i werisamhet höften 1870. Tanken härpå mar närmast framkallad ae nom den i början af år 1870 af läraren M. Greve åwågabragte Husflitskolan i Wangs pajtorat. En del af stadens borgare tecknade fig för ett friwilligt årligt bidrag i tre är, hwarigenom en fådan skolas ekonomiska bestand i förwäg war betryggadt. En snickare i byn har förestätt skolan i de twå förflutna åren, sedan han med under: stöd af skolans fasta hade uppehållit fig en tid i Kristiania för att närmare förbereda fig till detta åtagande. Skolan har sedan hållits öppen på hans werkstad de twenne sista wintrarna, intill 6 timmar dagligen, på sadant sätt att barnen warit indelade i twå partier som wexelwis besökt skolan 2 till 3 timmar dagligen. Der har warit så många partier att hwarje parti icke kunnat få mer än 4 till 6 arbetstimmar i weckan. Den eaentliga wintertiden har wisat fig wara den då skolan warit med besökt. Skolan har under sistförflutna året warit besökt af 70 gossar deraf 28 ifrån storskolan och 42 ifrån folkskolan. Under samma tid hafwa der blifwit förfärdigade 93 saker till ett wärde af omkring 92 rdr. Arbetet har drifwits