Från Utlandet. Versailles den 30 nov. Thiers började i Fär sitt tal i nationalförsamlingen med den förttattör nen, art det höllss för att häfwa twifwelsmål af bwad slag som belst om hans afsigter, hwilka jcke gingo ut på att göra något ingrepp i förfamlins gene rättigheter. Regeringens förflag åsyjtade ide att utropa republiken säsom ven änctlina regerinaö: formen, utan endast att begära de oundgängligen nödwäntigu regerinasförmånerna för den nu bes ftående siyrelsen. Jcke endast i Frankrike — jade Thiers wware — utan öfweralt i Europa finnes det ett oordninasparti, fom smickrar de okunniaa massornas lidelser ech begär, och det är oumgängs ligen nörwändigt att starpt gifwa aft på detta parti och ega makt att funna med eftertryck mot. arbeta detsamma. Thiers uttalade fia på vet bestämdaste met fofialismen, itrikerna och atheismen. Derefter öfwergick han til en framställning af egen politik, särsturt gentemot den päfliga flolen, och anmärtte i inledningen till denna vel af talet, att kejsacrömets politik bade warit högst oklok, tå den upoffrade påjwen Jör dynastiska intreesen. Han beflagade, att man från många håll gjorde hans