Norrländska Korrespondenten – 30 november 1872, sida 3

Från Utlandet. Dagen efter franska nationalförsamlingens stormiga jammanträde måndagen 18 dennes synes warit lika orolig och uprörd, fom mändaaens en: dast med ten skilnad, att uphetsningen icke längre war inskränkt til kammaren, utan genom telegras fen och tidningarna bade utbrett fig ölwer hela Paris och en sior del af landet. Ejter sammanträdet i mändaas sammankallade Thiers ett ministerråd, som räckte från klockan 9 til half 3 på natten, Justitieministern Dufaure, som man förebrårde att ban ide understödt wenstra mictens (amiral Jaures) törflag till dagordning, inlemnade wid detta tilfälle fin afffedganför tan, fom rock af Thiers tillbakawisades. Ånnu jamma afton emottog republikens president ett före troligt meddelande från polisprefekten Renault i Paris om, att det berrskare en wiss misstänkt oro bland det bonapartistiska partiet. Ledarna af detta bade genast efter sammantråädets slut haft en bem: lia sammankomst. Man wäntade nämligen, att Thiers skulle göra allwar af fin hotelse och ner: lägga regeringen, i hwilket fall en politisk oms störtning warit sannolik. Thiers sände nu de strängaste bejallningar till telegrafstyrelsen i Paris om att kvarhälla alla telegram, fom wore adregs serade till Londou, och i sisället sända dem till Versailles, samt att samla trupperna i kasernerna och med stränghet undertrycka hwarje sörsök att föra den allmänna ordningen. Den 18 på mors gonen bade polisprefekten underrättat Thiers om, att sammantomster af bonapartitiska officerare eat rum och att tal hållits ungefär i samma anda, jom öfwerstelöjtnant Fabres bekanta yttranden wid festen i La Fere. Antingen det fom fia af denna bonapartistiska rörelse, eler i följd af det bäftiga upträdet i församlingen, såges det wara ett factum, att Thiers icke sof en blund på hela natten, och att han dagen terpä befann sig i ett tillständ af nervös öfwerretning. Det mar i denna sinnesstämning, ban mottog flera deputerade från wenstra centern od wenstern och förklarade, att ban wille nedlägga sitt ämbete, emedan ban ej längre kunde komma till rätta med bögern. Den offictösa Soir skrifwer: Om majoriteten ide genom ett lysande votum pilwer prefivens ten rätt oh derigenom betonar bang gränglöfa upoffringar, rastlösa werksamhet och oförlikneliga patriotism, få skall han draga sia tillbaka och ös werlemna fin plats åt Changarnier eller hertigen af Broglie. Rojalisterna kunna då aöra försöket! Det är ide fartigt. Jngen i hela Frankrike skall röra på sig. Man skall betrakta en sådan öfwer gående regering med ringaktning och kammaren sielf skall störta dessa personer, som i ett ögon: blid af förwillelse hawa den rårskapen att ställa sig gent emot Thiers. Men försöket maste wara kort, ty bonapartisterna äro icke lånat borta, och te meta ganska mäl, att om den konservativa res