Norrländska Korrespondenten – 16 november 1872, sida 3

Waruande exämpel. För ungefär en månad feran fpricde fia i Ber lin den undervättelfen, att twänne unga döttrar till en f t. bankir, wid namn Stauffenbera, plötslinen rymt sin tos med en preussisk gardeslöjtnant, Bernhanrd von Hafften. Man hwiskade om, att te ur fin farers kassakista medtagit en betyranre penningesumma, man wille til och med weta, att de med sällspord cynism underrättat bonom om fin kärlek till löjtnanten, med hwilken de nu be. finna fia på resa till saltsjöstaren. Denna utomordentliga biftoria wäckte en cerhörd sensation i fejiar-ftadven och den olycktige fadern hemsöktes inom fort af en mängd tidninasreferen ter. För en af dessa framlade han med den ftörs sta oförbehållfambet följanre rata: 7Jaa är änklina och nu 62 år gammal. Jar bar förut warit hufwurman för en betydande bant: firma, men drog mig år 1867 belt och hållet ijrän affärerna, för att i ro njuta af lifwet. Min bur ftru doa är 1869. Wi bare twå baru, bada fl.cfor — Avdle och Jra. De woro helt unga och mycket wackra, och jaa sparade ingen kostnad för att aifwa dem en fulländad upiostran. De vitsord, de erhöllo af fina lärarinnor, woro i bön grar smickrante, och vå jag och min ftodarg bortgångna hustru är 1867 införde dem i sälskapslifwet, blefwo de aUmänt beundrade för fin fföns bet, fin älstwärdhet och sitt fina, taktfulla uppträdande.