mot den kallarlikgitti, het fom herskat i salongen, då de Birchpfeifferska skädespelen gått öfwer titjan, utan ock af de fpelunde, hwilta litjom antares lättare sedan de undsluppit ven Birchpfeifferska maran och påtagligen tände sig mera hemmastadda i den borgerliga sfer, hwartill Arjwet efter herr Plumet är förlagdt, än i kungliga och hertigliga salar, der sru B. jå gerna rör sig. Arfwet efter br Plumet utaör en i bred stil utförd satir öfwer den penningdyrkan och den äftan efter snöd mammon, fom utyör ett betydance drag i wår tids larakter och swänger med oblidkelig stränghet löjets gissel öfwer den småsinta egennyttan. Wid en första representation måste man öfwerse med ten ojämnhet oc osåkerhet fom widlåder i i al synnerhet somspelet och fom äfwen i går tydliaen märftes. Easkilda af rolerna utfördes imellertid särdeles wäl. Så erhöll också med rätta hr Lindz marf upprepade bewis på publiteng tilfrevsiällelse med hans förtjenstfulla atergifwande af bujwurpersonens, br Plumet, rel. Hr Julin jpelas de tufin Philippe med en lätthet, en osökt nature lighet och en tiffullhet, fom woro högst angenäma att skäta. Wi ba alvrig fett herr Julin bättre. Gaskognaren, br Åström, bulrade con amore men med någon öfwerdrijt och advokaten br Borgström war näftan lika torr, fom ben ritsdagsman, hwilfen en gåna talade en bel timma utan att drida watten. Herr Curen bör nämnas för sitt telwis rätt goda jpel, fom veteranen Dutocq. Hr Aterberg syntes mycket fall, nästan främmande för fin rol. Hwad de öfriga upträdande angår, tycktes de göra fig skyldiga rtill ibland rätt dugtig öfwedriit, hwiltet tanhända torde böra tillskrifwas alädien att ha från de höare tretsarne kommit ner på wälkänd fast mark Programmet hade den lölliga noggrannheten att angifwa personernas — äfwen damernas (1) — älter. Den enda som gått fri från denna inlvisition war plesens enda tjänstflicka. Från Hernösand strifwes: Högmesforudstjänften i söncags war talrikt besökt och synnerligen högtitlig. En del af Cherubinis Requiem utför des från orgelläktaren af blantad tör. Bistopen preditade, framställande den rätta arten af ett folks sorg wid def konungs graf famt arten af den huhswalelje, hwilten Herren förunnar ett rätt förjande folk. — I lörrags inträffade inne i själfwa hamnen en sammanstötning mellan ånabåtarne Car stor, fom derwid led några mintre skadori attern, och Mathias Kjörnina, på hwilten maskinisibhytten i arund förstörtes. — IWovigationgeleverna hafwa biltat en friwibig brandtår fom deltog i fpruts mönstringen i onsdags. (e. H. P.) Konnng Oskar refer till Norge den I novem ber. Påfwen i Rom har notifi cerats om kung Carls död och Oslars tronbestigning. Äfsted har bewiljats tommissionslandtmätaren i Jämtlands län H. F. Behm. Förslaget till södra Helsinglands domsaga, nu uppgjordt, uptager v. häradshöfding G. Holm, Hofz rättsfiskalen O. Lundblad och v. häradshöjding E. M. Unger. Förre kronofogden C. Winter har upförts å första rummet till härasdsskrifwaretjensten i Morra och Södra Weddo häraders fögderi. Klagodagen hor högtidligbällite i föreskrifwen ortnina och under ett talritt tilopp af menniskor i hufwurstadens ala kyrkor. För att ej retogöra för den folenna gurstjensten i slottskapellet m. fl. tyrfor, inskränka wi of till att säga några ord om den jtorartate sorgegudstjenst fom hölls i ju: tiska synagogan. Preditstolen och tabernaklet woro draperate i qwart och siljwer och kandelabrarne wid den förstnämnde öfwertäckta med sornflor. En högtidsklädd, andaktssull skara fylde templet. diabbinen doktor Levijohn, fom höll predikan på swenska, talade i warma od) hjertliga ord om den bädanaånaneg wärde fom konuna och fom menni