Norrländska Korrespondenten – 5 oktober 1872, sida 2

och hade på tetta fött dels af kommuner, dels af enstilde tecknats 15,000 rdr, hwaraf 11,730 redan influtit, hwarförutom några tommuner och enffilbe utfäst fig att lemna arbetshandräckning; vå bes rättelsen afgafs pågick teckningen ännu inom några kommuner. — Från Gefleborgs läng järnmäggfomite bade komiten erfarit, att denna, sedan mes del på enahanda sätt fom i wårt län blifwit anskoffade, beslutat att genom enskild ingeniör låta werkställa undersökningen. Detta föredöme hade Westernorrlands komiten rod ide ansett sig böra följa, uian i den tanke, att endast en af fiatdingeniör werkstäld opartiff undersökning funte läggas till grund för en tillförlitlig jemförelse mellan linien B och ven retan för statens räkning undersökta linien A och ingifwa allmänheten fullt förs troende för det aenom en sådan nndersökning wunna resultat, bade Westernorrlands järnwägskomite i slutet af maj detta år hos fal. m:t framställt uns derdånig begäran om anbefallande af undersöknina af de inom detta och Jämtlands län beläagna sträckningar af den projefterade linien B, mot det fos miten för betäckande af kostnaderna förbunde fig ett å ort, fom af fal. m:t kunde komma att bestämmas, deponera 16,800 rdr; anhållande tomiten tillika att fal. m:t måtte of statsmedel a nwifa den fullnarssumma, fom möjligen kunde wissa fig er. forderlig. På denna skrijwelse have tomitgn ännu ej fått emottaga twar. — De för undersökning af bästa riktningen af stambanans fortsättning till Westerbottens länsgräns anwisade medel hade fos mitån reserverat, enär ifrågawarande undersökning enligt dess åsiak borde företagas i samband med den af linien B. (H.-P) J Hernöfands-Poften skrifwes: Kal m:t Har genom resolution af den 2 aug. detta år funnit för godt, med bifall till Hernösands stadsfullmäktiges och Hernö socknemäns gjorda framställning, förord na, att Hernö foten skall i judicielt, administrativt och kommunalt hänseende förläggas till Hernösands stad och med densamma införlifwas, under wilkor att, utan hinder af omflyttningen, hwilken bör trär da i werlställighet wid innewarande års utgång, den Hernö socken åliggande bro och wäghållningsskyldighet inom Säbrå tingslag skall ega bestånd, intill dess ändring derutinnan kan komma att af annan laglig orsak ega rum. — I sammanhang härmed bestämmer fal. m:t, att alla sådana mid innewarande års utgång hos Säbrå tingslags här radsrätt anhängiga oafgjorda mål och ärenden, fom till följd af ifrågawarande sockens införlifwande med Hernösands stad derefter komma att tillhöra stadens rädstufwurätt, böra, derest icke stadgandet i 10 kap. 13 H rättegångsballen till motsstt förhåls lande fan föranleda, för widare dehandlimg dit öfs werlemnas. H.-Posten beledsagar denna notis med följande anmärkning: Måtte den härigenom faststälda förs eningen bära bättre frukter än wi deraf wånta of, och måtte ej Hernö socknemän aliför snart få ans ledning till ånger! Ett wigtigt prejuditat är ge nom denna kongl. resolution gifwet, hwillet, derest det från mår ö utgångna exemplet winner efterfölid, torde funna komma att på ett betänfligt sätt rubba det politiska förhållandet mellan tand och stad. Misshandel med dödlig påföljd. Enlimt rapport från tronolänsman Bergh antråffades devr 21 sept. arbetaren Per Swensson från Lagforss by i Ljusz torps socken liggande död ute på egorna till Mijöls fötts by, fårad med fnilhugg. Dådet syntes hafwa blifwit föröfwadt nära landswågen, hwarifrån Swensson släpat sig eller blifwit släpad 250 fot åt Ljustorpsän till. Enligt läkarebesigtning förefanns å liket å wenstra sidan af halsen närmast under örat ett stort gapande sår, och på högra fidan om korsryggen ett annat, mindre men djupare. Då intet af desja får är af sädan beskaffenhet, att, uns der gynniamma omständigheter, döden bort följa, antager provinciallätaren, att Swensson omkommit dels genom blodförlust. dels genom töld, då han under den falla och futtiga natten legat på bara marken med öjre delen af froppen obetäckt. Såsom