wiks lastageplats, öpnades för underwisning 1867. Förut hade läsningen egt rum uti öfra wåningen i det lilla kapellet. Skolsalen år rymlig, warm och sund till följe af omsorgsfull ventilering, samt lemnar i hwad inredningens ändamälsenlighet wids kommer ingenting öfrigt att önska. Underwisningsmaterielen är äfwen någorlunda god. Skada blott att lekplanen till följe af lokala omftändvigs beter är wäl liten! Niurunda sockens folkstola öpnades år 1849 och har seran def warit i oafbruten werksamhet, hwarunder läraren ätnjutit den stadgade minimilönen. Bland dem af församlingens prester, som mest werkat för skolans wål, må i synnerhet nåmnas t. f. kyrtoberden Edwall. Ehuru hans wistelse här war fort til följe af snar befordran, skall bod bang minne länge lefpa i tacksam hågkomst både hos lärare och lärjungar. Den nuwarande kyrtoherden — få boppas wi — fortsätter och fullåndar fin företrådares werk. — Stolans inredning är förswarlig; nya, ändamålsenliga bäns kar böra dock anskaffas, äfwensom underwisnings-. materiel i sång, teckning och gynmastik. Jnom församlingen finnas öfwer 300 barn i stolåldern, bwaraf dock endast en ättondedel någorlunda jämt besöka skolan. Orsaken härtill torbe företrådeswis wara att söka i stolrärets flapps bet, föråldrarnes liknöjdhet och lång skolwän. Den sistnämnda olägenheten bar till en del undanröjts genom att förwandla skolan til ambulatorisk, af hwilken anl adning ett skolhus blifwit upfört i en aflägsnare del af församlingen, hwarest undermwisningen någon tis af året bestrides af den s. k. fasta skolans lärare. Underwisningen har nu en följd af år hands hafts — i anledning af den ordinarie lärarens sjutlighet — af vikarierande lärare. Skolhuset wid Galftrömg bruksförsamling, bygdt på ett mot norr fatta fluttande plan med utsigt öfwer den här inskjutande Galtfjärden. Den hwitmålade byggnaden sticker bjärt af mot den mörka tlippmassa, fom böjer fig på södra sidan af densamma, oc om endaft några träd beftuggade ben wackra platsen, skulle det hela få ett mäns ligt, ja till oc) med inbjudanre utfeende. Skolans inre motswarar tywärr icke den förestälning, man wid första påseendet wore böjd att göra fig om henne; ty mid inträdet mötes man af en förskämd luftpelare, fom wid dörrens Öp. nande föter en efterlängtad frihet. J det alt för tränga läserummet äro ofta 60 barn och derutöfwer instufwade, wid hwilka tillfällen hwart och ett af dem bar att disponera öfwer 11 kubikfot luft, en omständighet, fom måste hafwa en höast menlig inwerkan på lärarens och lärjungarnes hälsa. Bänkarna åro ytterst dåliga och och full: komligt odugliga för sitt ändamäl. De utgöras nämligen af trökta eller måhända rättare krokiga trädrötter fastspikade i golfwet, ofwanpå hwilka 4 a 5 tums breda bräden — föreställande själfwa bordet — likaleres fastspikade. J den upstående delen af den omtalta roten är dessutom gjordt en instärning, på hwilken likaledes sittbrådet hwilar. Detta är äfwen fastspikadt. Skolsalen skulle utan särdeles stor omkostnad blifwa tillräckligt ryms lig och i öfrigt ändamålsenlig, om nämligen mel: ianwäggen till de båda nästgränsande rummen blejwe borttagen; genom denna enkla åtgärd i före. ring med anskaffandet af nya bänkar o. d. skulle stolan i hwad inredning beträffar tåla en jämför relse med många af fina systrar; men i det til: stånd, hon nu befinner fig, är hon sannerligen att beklaga. Unterwisningen har alt setan brukspredikanten ÄAslins röd bandbafts af dels examinerade och dels oexaminerade t. f. lärare, hwilta dock til följe af den knappa aflöningen sökt annan anftälning, så snart tillfälle dertill gifwits. — Tiljynen är bristfällig. Skolhuset i Sköns socken är nytt oc skolsalen är hwad inredningen beträffar fult ändamålsenlia. Skolan lider brist på underwisninasmateriel