Norrländska Korrespondenten – 2 juli 1872, sida 2

på wöåra barn. Då nu flertalet af skolor icke tillfredsställa de billigaste fordringar på snygghet och bekvämlighet hwarken till sitt yttre eller inre, tarfwa de derföre någon mera omwårdnad; ty icke är ett fult skollus något bewis på församlingens fattigdom, men wål bewisar det församlingens och isynnerbet skolstyrelsens bristande omtanka för det upwäxande slägtets wäl; och ganska säkert är, att en församlings eller en orts skolor äro ojäfaktiga wittnen öfwer det moraliffa oc) intellektuella tills ftåndet inom denfamma. Med tuant hjärta hafwa wi updragit den föres gående mörka skildringen. Det år oss deremot ett så mycket större nöje att funna framhålla några skolor, fom, widkommande, den yttre och inre an: ordningen, ide blott motswara wåra billiga an: språk, utan funna äfmen tläna andra til efter: följanswärda mönster. Bland dessa må ijynner: bet nämnas Swartwiks, Matfors, Söråkers, Slön: wiks och Sköns skolor. Culigt foltstoleinspektörernas berättelse för 1863 funnos wid slutet af samma är i Medelpad 22 egentliga foltffotor samt 28 fmåftolor eller till: sammans 50 folkunderwisningsanstalter. Gamma år funnos 6,831 barn i skolåldern, hwaraf dock entast 1,460 underwisades i den egentliga foltftolan, hwaraf i 18 stolor underwisades från 12 til 70 barn samt i 7 från 70 och derutöfwer. Af dessa underwisades i skrifning 1,188, i räkning 949, peografi 212, Swerges historia 158, naturlära 139, modersmålets gramatik 81, geometri och linear: teckning 7, sång 829 och i gymnastik 166. Wid slutet af år 1869 woro inom provinsen 8,413 barn i skolåldern, hwaraf omkring 2,000 åtnjöto underwisning i egentliga folkskolor. Häraf unders wisades i skrifning 1,259, räkning 1,259, bistoria och geografi 194, naturlära 304, modersmålet 442, geometri och liniarteckning 125 och i sång 1,155. De egentliga folkskolorna hade då förökats till 30, hwarimot smaskolorna förminskats. Som wi fe, har wisserligen en jämnare fördelning af underwisningsämnen egt rum under det sista tiotalet, men äfwen härutinnan återstår mycket att önska och ännu funna wi med fulfoms lig öfwertygelse underskrifwa bmad en foltffoleins spektör yttrat, att kursen för nattwardsläsningen forseras vå bekostnad af all annan nuderwisning. Att ännu många prester fordra, att den omtwis stade längkatelesen skall låäsas nästan ordagrant utantill torde wara allmänt bekant. Detta är rod troligen mera en följd af gammal wana, än af nagon werklig öfwertygelse. Hwarje menniska med någon eftertanke, måste ocksa inse huru myc: ten dyrbar tid fom går förlorad för det stackars barnet genom denna tirgödande läsning. Från sitt 7:ve till sitt 15:de eller 16 år, följer fatetefen vet lift en ond genius, och wi böra fannerli gen ide förundra oss om den unge medborgaren, sedan ban täft fig fram åfivojätter al friften: dom. Att, såsom nu stundom är fallet, under 8 a 9 timmar i weckan (det wanliaaste är dock 6 till 7) öfwa detta ämne är enligt wår upfattning af saken fullkomligt olämpligt. Wi tro of funna bewisa att 2 a 3 timmar kristendomsunterwisning i medan skulle ide blott göra fullkomligt lika goda kristna, utan dessutom mycket kunnigare, än de fom nu sysselsätta jig med detta ämne från 6 til 9 timmar. Wi hafwa en ypperlig liten bok: Läfes och Läs robok i Kristendomen af S. H. Wagenius, en bok, ide få mycket spridd, fom hon werkligen förs tjänar, hwilken, jämte Luthers Lilla katekes — något omarbetad — borde uthöra folkskolans lä. roböcker i kristendom. Utom tet att den åberopade boken icke skulle uptaga bälften så låna tid, som de ofta voluminiösa bibelska historierna, hwilfå nu anwändas, gifwer hon lärjungen en werk. ligt klar åskådning både såwäl öfmer friftendo: mens historia, fom def gruntsanningar. Priset — 40 öre — borde funna nedsättas något om frågorna, fom ju ide böra förekomma i en läro: bok, mid en ny uplaga borttages. Då ännu, får