Norrländska Korrespondenten – 4 juni 1872, sida 2

tel å alla få in: fom utlänt sla platser steg ftaden ganska snart till jemjörelsewis stort wälstand bware till äfwen i fin mon bidrogo te betydliga jorrs wirder som till staden anslogos och utrelades bland bergerskapet. Under åren 1634—37 war staden säte för landshöftingen od) mid denna tid utgjorde stadens jord ej mindre än 125 öregoch fyra penningeland. Bygnaderna woro mieserliaen små och oansenliga efter nutida sått att töma, men nätta och gansta talrika. Kyrkan war af trä, 47 2 alnar lång, 17 alnar bred och 34 alnar bög til troppåsen räknadt. Påbörjad 1590 drefs are betet å densamma få raskt att hon redan samma år den 10 augusti funde inwigas aj d. w. kyrkoberden Ericus Magni. Kyrkan hade endasi en ingång på södra lånasidan, hwarest wapenhuset fans; sakristian war tilbyad å norra långwäggen med en dörr ut till koret, hwilket war afdeladt med ett högt skrank. Altartaflan, af trå mer fims pel målning, förfärdigad 1609, utgjorde ett flagg skåp, å hwars luckor woro afbildade några scener ur bibliska historien och i hwars midt framstäldes Kristi korsfästelse. Altartaflan pryrdes tillika af orgetwerket, hwiltet war byadt på få sätt att dess pipor ftoro rätt upp öfwer taflan och midt öfwer den längsta pipan befann fig en stor förayld ftjers na, fom wrers omfring vå orpeln spelares. Prediksteten, som war simpel och flit målad, fatt på norra wäggen i kyrkan och blef 1671 såld til Agö kapell för 3 daler topparmynt. Efter nya fyr: fang upbyggande stod ten gamla förfan ännu länge kvar obegagnad, till dess den mer konung Carl XII:s tillstånd nedrejs i början af 1718, och wirket anwånres till upförande af ett skolhus i nya staden, sedan ret aamla skolhuset nedbrunnit 1714. Wid Rryssarnes härjning härstäres 1721 antändes och förstörres äfwen detta skolhus. Emellertid då hamnen altmera upgrundades och äfwen andra inwerkande omstänrigheter tillstötte blef staden år 1542 förflyttad till den plats, der den nu är och redan året derefter lares arunden till en ny kyrka, ehuru arbetet af brist på medel afstannare fnart och ej upteas igen förrän 1663. Twå år derefter inträffade åter ett uppehåll pes nom den swåra brand fom rå öfwergick studen och late största delen af den i aska. Afsted. Telegarafstyrelsen har, uppå ajord ansöfning, bewiljat afsked för assistenten wid Skellefteå telegrafstation Gustaf Eren. Fältmanöver. Wester. och Norrbottens fåltjägarekårer stola under senare delen af innewarande årg körsmöten, eller den 4 juli, upbryta från fina mötecplatser, för att omtring ten 6 och 7 juli manövrera emot hwarandra i tratten emellan Stellefteå och något söder om Bureå, samt den 10 i samma månad åter inrycka på mötesplats ferna, Swindlande pris på wirke. Under denna rus brik läses i Norrb.:Kur.: Wid inom länet hålls na wirfegauftioner hafwa anbuden rätt ofta upnätt ända till 3 rdr för flod. Män affadet,påsiå, att en fåran prisstegring härstädes är oerbörd, men att bon rock ej betingas af någon motswarande flod i penningemarknaren. Enligt wart förmenande, utgör nuwarande prieftegring också ej någon höjdmätare för penningefloren, utan bemifar blott, att la concurrence nolkas wåra bygter. Det är nu mera ej en ftrid emellan tronan å ena fitan och ven enskilda företagsamheten å ten andra, utan kriget är — tad ware den fria täflins gen! — flyttad inom köpmännens läger. Dryga böter. Grossh. i Stockholm G. E. Schult, fom under loppet af nästlitne april månad fält twå för hans räkning från utrikes ort inkomna saltlaster, innehållande tilsammans 11,826 tubits fot och derwid för upmätning af saltet betjent sig af andra persener än stadens antagne och etswurne mätare bar af polisdomstolen dömts att derför böta 50 öre för hwarje kubikfot med 5,913 reor samt att erlägga mätareafgift med 118 rdr.