Norrländska Korrespondenten – 16 april 1872, sida 2

sade han upp med en häftig rörelse. Han var förfärlig att åse. Hans ögon rullade vildt och lyste med vansinnets glans, fradgan stod omkring hans mun, hans anletsdrag fövvredos på det gräsligaste, händerna knötos krampaktigt och hela den ståtliga gestalten skakades, som furan för den häftiga stormen. Anna? ropade han. Hvad tyckte du om detta. Icke sant! Det gick bättre än att svåra eder, bryta löften. Vill du icke följa din trolöse brudgum i döden? Ha! ha! ha! ha! Åter ville han rusa öfver bord. Men förste styrmannen, som var en behjerttad man, kastade sig i hans väg och lyckades med tillhjelp af en annan sjöman att fasthålla honom. Kapten är vansinnig, yttrade styrmannen, )och måste bindas. Man förde ned honom i hajutan och satte god vakt vid dörren. Man sökte i hans papper och fann att han var från Blekinge och hette Rolf Sjöberg, samt född på Aspö. Man for nu till Karlskrona för att der finna närmare reda på förhållandet. Rolf var verkligen vansinnig. De stora själsskakningar, som han genomgått, voro dock för mycket för hans starka härdade kropp. Så snart fartyget ankommit tll Karlskrona, efterskickades Lars Kjöberg, som med en kristens lugn mottog det slag man hade att meddela honom. Hvad sonen beträffar skaffade han honom in på W . . . hospital, sedan han inkasserat all hans egendom både löst och fast och insatt i en sparbank, ty han hoppades att sonen en gång skulle blifva frisk igen och då