delse för församlingen att beloppet återaalda, när kyrkan deraf komme i behof, dels oc om når big stadfästelse å församlingens beslut att, för nyssnämnda ändamål, uplåna ytterligare 10,000 rdr, fom skulle genom årlig amortering äterbetalas under loppet af 15 är. Kronolotsen wid Arholma lotsplats i Stodholms lotsfördelnina Eril Ersson, — fom, då han den 10 oktober sistl år skulle till letsning emottaga tyska briagen Martha Clara!, nödgades i anfeente till hårdt wäder och swår sjögång sticka en tross om lifwet och hoppa i sjön samt uphalas ombord, derwid drabbats af den olyckan att få wenstra handen insnärid i trossen och nästan af: sliten, bwarföre den serermera måst amputeras, bar, oaktadt den swära kroppskaran, likwäl inkotfat fartyget till Arholma och derför fått fia af Tysklands keisare tilldelad en gratifikation af 200 Preussiska thaler. Riksdagens båda kamrar bafwa afslagit motionerna OM förändring i såttet för stämninas rel. gifwande åt föping, byalag eller annan faomfälliabet; och om tilläga till riksdagsordningens 12 f; om tillägg till 11 k. 4 4 byggningabalken. Riksdagen. Behandlingen af fonftitutionent: ffottet8 memorial med förslaa till ny tryckjrihetssaa. Detta förslag genomgicks paragrafwis, hwarwid i Första kammaren ve 13 första F utan nå. gon egentlig diskussion gorkändes. 14, hwari bemstälts, att boktryckare skall wara slyldia att för t bibliotekets räkning tillhandahålla, i Stockholm justitiekanslern och å annan ort hang der förord: nade ombud, ett fullständigt exemplar, återremitterapes deremot till utskottet. Äfwen återremitterades I mom. af 15:e H, hwari utskottet hemstålt, att författare mare answaria för tryckt skrift, om han låtit utsätta sitt namn å skriften, eller annorledes erkänt fia hafwa den samma till offentligaörande i tryck utlemnat. Alla öfriga ÄY i utskottets förslaa antoges utan diskussion att bwila fill arundlagsenlia behandUna, med undantag af Y 26, om sättet att utwälja nämnd i tryckfrihetsmål. J Andra kammaren föreföll förft en fort öfs werläganina om föredraaningssåttet. Hrr Ola Jönsfon oh Sw. Nilsson wille, att 15 F, angå: ende answariabeten, slulle föredragas först bwaremot hr Gumelius yrkade, att förerragningen måtte ske i paragrafföljd. Detta beslöts oc, med förbebållen rättighet för kammaren att till sist öfwer förslaget i dess belbet besluta. Den 1:a H, om råttiabet för en bwar att utan i förwåg lagdt binder i trud utgifwa skrift, gaf anledning till en fort disknsfion. Hr Jöns Pebrsson wille ej aotkånna densam. ma, enär ban ansåg hela förslaget oantagliat. Hr GSumelius, fom yrkade bifall, begaanade tillfället att påpeka nåara bland de företrären, förslaget enligt hans åsiat egde i jämförelse med nu gäls sande tryckfrihetsförordning. Den föredragna paragrafen blef emellertid got: kånd, liksom äfven nårmast följande 13 SS. Någon meningsskiljaktighet yppade sia äfwen i afseende å bestämmelsen i 10 S, att bwarie num: mer eller häfte af tidning eller tirskrift skall up: taga namnet på den, fom egenskap af utnifware bestämmer skriftens innehåll. Hr Carlen ansåa större tyrliabet förlänas dens na bestämmelse, om det hette: den, fom eger att vestämma o. s. w Hr Ehrenborg wear af samma menina. Deremot funno brr Per Nilsson i Espö, Asker, Ubr och Gumeelius ten af utffottet föreslagna redaktionen wara att föredraga. Hr Törnfelt motsatte fia hela bestämmelsen såsom slarlia för trycfriheten. Beträffande 15, om answariahet för inne hället af tryckt skrift, föreföll en temligen långe waria öfwerlängnina. Afslag å de af utskottet förordade förändringar orkades härunder af hrr Jöns Pebrsson, Törn. felt, Key, Nordenskiöld, C. Jfwarsson, Lytttens, Sv. Nilsson i Österslöf, Ber Nilsson i Espö, Hielm och Ola Jönsson. Dessa ansåne, att nås gon förändring i jämförelse med nu gällande tryd: fribetgjörordninag stadaande ide wore genom de föreslaana förändringarna ästadkommen. Hwarten hade anonymitetsrätten, den nu gällande tryd: frihetslag få noga uprättbölle, blifwit bewarad, ej heller kunde den i afseende å answariabeten giorda skilnaden mellan periodisk och annan strist säaas wara byad på en rättwis prinsip. Det e(ändiga answarinassystem, som man med förslaget welat träffa, wore knappast såmre än detta för slag, genom hwars införande, såsom hr Key an: märfte, ett boktryckareanfwar och en boktryckaresensur komme att införas. Örr Carlen, Ebrenborg och Gumeeling, hwilka erfände att förslaget egde brister, ja, fåfom den sistnämnde talaren ytt. rade, borde ersättas med bestämmelser lika lydan: de med nu gållande, yrkade återremiss. Wid anstäld votering mehan afslag och åter remiss antogs det förra yrkandet med 80 röster mot 74. På arund af denna utgång förkastades äfwen hela den återstående delen af förslaget, liksom äf