Norrländska Korrespondenten – 6 april 1872, sida 2

gor falla då och då, liksom för att påminna of, att Kalle Winter lefwer än, Wi motfe med hwarje vag det i förra Swerige utrasade owådrets ankomst till wåra bygder. Sevan ofwanstående nerstrifwits, bafwa wi fått ett fullkomligt yrwäder. — Jnom Öfwer-Luleå förfamling hafwa under år 1871 dlifwit födra 141 mantön och 125 tvintön — 266; med döden afgått 53 m.et:n och 49 tv.-f:n — 102; inflyttat 57 omsEn och 65 tv. k:n — 122; utflyttat 83 m.-k:n oc 69 fö.stn 2— 152, Folkmängden, fom den 31 de. 1870 u gjorde 3,374 m. t:n och 3,656 lv-t:n 7,230 samt wid jamma tid 1871 3,636 m. l:n och 3,728 tv. t:n e— 7,364, bar således öfats med 62 m.-f:u och 72 — 134 perfoner. 59 äktenstap hafwa blifvit ingångna och 29 genom döden uplösta. — Under år 1871 hafwa till Norra Amerika afflyttat 20 personer, deribland 16 ogifta mankön, 3 ogilta tvinkön och 1 gift man. (Norrb. Kur.) Pited. Natten till den 27 sistl. mars utbröt ett stort yrwåder. (N. P.) Umeå. Westerbottens läng sparbank räknade wid 1871 års slut 1.356 delegare med ett insatt belopp af 89.807 ror 91 öre. Under året ba 285 nya delegare tillkommit och insatserna ökats med 24,000 ror. Utom wid hufwurkontoret i Umeå fan allmänheten göra insättningar och uttag hos särskilde fomiter i tio socknar, näml. i Norde maling, Burträsk, Säfwar, Fredrika, Byndeå, Wilhelmina, Degerforss. Åsele Bjurbolm och Lycksele. Med afseende på behållningen klasificeras de lkvarstående delegarne sålunda: 30 st. ega. under 1 rrrd.. 13: 22 351 st. ega. från 1 rdr t. o. m. 10 rdr 1,493: 38 337 st., 10 bD, 25 5,306: 47 203 st., oo 25 50 6,716: 78 176 st., oo 50, 100 11,833: 71 155 st., 100 ), 200 21,123: 21 46 st.. oo 200 300 10,415: 34 26 ft. 300 ,, 400 ,, 8,678: 55 Mo ft. 400), 500 ,, 4,309: 15 11 st. ov 500 1000 ), 9,121: 57 8 st. ,, öfwer 1000,.. . 10,466: 53 S:a 1356 st. Summa rdr 89,807: 91. Kommunikationer i Norrland. För någon tid sedan framtaftadeg en plan om en wägförbindelje imellan Piteä och Rödö i Norae, för hwilken äfwen anstäldes undersökningar. Under tiden upstod tanken på en sammanbindning af Umeå och Mo i Norge, hwilken linie oc undersöktes. Af farhåga att om den fernare, födra linien komme att utföras, skulle den norra lemnas åt en owiss framtid — hwariaenom beta Norrbotten och det nordligare Westerbotten komme att helt och hålet sakna wägförbindelse mer Noriae —; hafwa den 6 sistl. mars samtilige riksdagsmän inom Andra kammaren från landsbvaden i Norroch Wefterbotten till k. m:t ingijwit ansökan om att mäalis nien från Mo i Norae mid Ranfjorden till Sorsele och Malå mot Stelefteå, samt från Sorsele till Avawiken mot Piteå och genom Stensele mot Umeå, må blifwa undersökt, innan beslut fattas rörande wänbygnad efter den från Mo förbi Terna till Stensele undersökta linien. Denna mwäg fom kunde afhikryste bebhofwet och cnu de Åttkå önbråfen, blefwe aemensjam transitowäg till Sorsele Lappmark i Westerbottens län, hwarest den skulle utirena fig i 3:ne hufwudwägar till Piteå, Skellefteä och Ume, då den första grenen till Piteå möter banad wäg i Avawiken, den andra til Skellefteå i Malå och den tredje till Umeå i Stensele. Fältmätningarne i Norrland. Som bekant är, anstäldes förliden sommar genom behörigt antak dertill kommenderade officerore undersöfningar i Norrland för kortläagning m. m. af de positioner inom nämnda lanrskap, fom kunre finnas lämpse ligast för anläggandet af en befästad depot. Efter i sårant hänseenre anstälda fältmätningar upräts tades och fyra särskilra pesitionskartor, som nu slola genom chefens för topograpska kåren försorg — — ————— —— — A——