Norrländska Korrespondenten – 26 mars 1872, sida 2

fig en ide ringa fara i både moraliskt od socialt, ja, till och med i politiskt hänseende Intet samhälle fan nämligen ega ett säkert beftånd och göra en werklig förkofran i efonomi kultur och sedlighet, utan att taga i anspråk hwarje äfwen den ringaste, inwånares medwerkan. Men huru will man att sedlighet, duglighet och kraft ffola utwedlas, med ett ord huru mill man i fråga om samhällets wäl finna fraftig medwerkan hos den hwilken ens ligt rikets sjelswa grundlagar fer fig föraktad och tillbataftött, dersöre att han malt att förrätta ett tungt od) träget, men för samhället nödwändigt och nyttigt arbete, hwilket likwäl, emedan deri ide ingår någon spekulation, inbringar honom en mydet ringa infomft, med hwilken han dock låter eller måste låta fig nöja, ehuru den ofta är få fnapp, att den blir otillrädlig för hans och samiljens behof. Att arbetarens mes delinkomst för år hos oss ide uppgår och under nuwarande förhållanden ide fon uppgå till 800 rdr, är ju ide hans fil, men det ör då ide heller klokt och rättwist af ftaten att derför ringakta honom. Men tag bort detta förbud i klagan? Låt den swenska arbetaren få fritt utöfwa den rätt, fom enligt den fonftius tionella statsprincipen tillhör honom, od) han stall snart ådagalägga, att han will och förstår att anwända denna rätt på ett fig och landet wärdigt sätt! Han skall i fitt eget och landets intresse alt mer lära. fig hwad fom länder honom och landet till werklig nytta, i stället att han annars twinz gas att lyssna till och kanske äfven med begärlighet kommer att omfatta de för samhällsordningen wådliga läror, hwilka nu göra fin rond genom Europas wertstäder och arbetares föreningar. Han ffall lära fig alt mer och mer älsta fitt sädernesland def ciwillisation och regering, då han met att dessa tillhöra lika wäl den fattige dagswerkaren fom den högre embetsmannen och millionären. Han ftall älsta lagars na och lyda dem med nöje, emedan han warit med att ftifta dem. Han ffall ide nota öfver de utgifter han marit med om att bewilja, men deremot med luft och frimodighet, wilja och kraft arbeta på både sin egen och den allmänna wälmågans höjande. Med full förtröstan till Eders K. M:ts wishet och kärlek drista wi derföre i underdånighet unhålla, det Eders K. M:t tädes nu till samlade riksdag aflåta förslag till jådan ändring i riksdagsordningens 14 S, art rättighet att deltaga i wal af representant i Riksdagens Andra Kammare må tillkomma hwarje swenst medborgare fom fyllt 21 år, följande dod undantagne. a) den som är förlustig medborgerligt förtroende; b) den som häftar för förfallna kronoutskylder; c) tienstehjon, hwilka sakna eget hushåll; d) den som åtnjuter fattigunderstöd; e) den fom ide råder öfver fig och fitt gods; f) gemenslapen i wärfwade, i garnison liggande trupper: I underdånighet etc.