Norrländska Korrespondenten – 13 januari 1872, sida 2

pa bewillningen. Men wi få ide frånkänna pers soner förmågan att i många fall tunna tänka klart och wara upriktiga wänner af ett bygvit och nyttigt lagom i allmänna frågor, derföre att de ide erlägga bög bewillning. Ett wiktigt in tresse för ven torftige är och blir, hur prosaiskt det än låter, att han förskonas från tryckande utgifter; prepertionowis är den förmögnare af det: ta mydet mindre beroende. Afwen från den lugnare oc allwarligare bes traktelsens synpunkt är vet sålunda icke få gifwet att den bira och förnuftigaste jämwigt mellan intressena wianes, om man utan witare lägger till grund den af insändaren antydta, nu bejtå ende basis. Och man skau hafwa mycket förtros be till bestående förhållandens kraft, om man icke inser, att en ny utwecklingsform i detta hänjeende är nära föreftående, framkallad med nödwän dighet af sakens inre bestaffenhet. Wi hafwa med dessa anmärkningar endast we lat uttala en wälment warning för det af erfas renheten redan rtömra system, fom leder, om det fortsåttes, till en alt tyngre och odrägligare bes skattning af kommunernas medlemmar, tännbar särdeles för de mindre egande. Wi wille gerna boppae, att äwen sälänge lagen ide ålägger oms röstning per capita, skulle vod de, fom förwalta vet allmännas angelägenheter i kraft af fin billig hetskänsla, fin bildning och werldskännedom täns na fia warnate att, framföralt i anslagofrågor, låta fia wäsendtligen påwerka af flertalets cpi nion. Att tillaorose ten stora menighetens intredfen är i och för jig et wärdiat mål för myndig bet och bilontna, och wid få ömtåliaa punkter fom tevna är det äfwen praltiskt och tlott. Wi hafwa genom återgijwante af ofwanstående welat sätta wårt samhålles mwäldvige n ttilljälle att få del af denna wälmenta mening — fran för wåra förhållanden fulltomligt opartiskt hål. Sär. stiltt rekommentera mi samma til upmärtsamt genomlåsande af en inom sambället mycket jrumstående, hög fiende till rösträttsreformer. Lika rösträtt t. er. wid wal of taxeringskomite har man blifwit ense om i Kalmor, och under twänne år, fom renna rösträtt der nära nog i alt tillämpats, hor den ide åstadtemmit ringaste fara. De enligt lagen små röstegarune respektera i alt mensklig rättwisa lika mydet fom re ssore, och anordningen bar endast åstadtommit ett wänliat och gort förhälante foltttasferna emelian. Såsom anmärkningewärrt och högst owanligt för wårt land må nämnas, att det warit lärare wid elementarlärowerket fom sökt oc) äfwen lyc kats att ter genomtrifwa beslutet om lita rösträtt för ala, och detta länder vem till herer. De åt. njuta eckså befoltningens wänskap och sörtroende. Gefle Arbetareförening bode i söndags koftyms bal, beföft af omtring 600 personer. Bland ve kostymerade, fom utgjorre ett ringare antal, tills drog fig mesta upmärlsamheten en bruntskara af dalfolt med prest, klockare, läneman och brölleps. gäster samt en spelman, efter hwars nyckel harpa brutskaran fwängre om ett par ranser. Behållningen af balen war anslagen till arbetareföreningens byganadsfond. Lunds nya Arbetareförening har walt professor Boretius till ortjörande efter öfwerste löjtnant Ennman, hwilken afjagt fig detta förtroende, fom han på grund af ärliga omwal alt seran förenins gens bildning innehaft. Wid samma tillfälle uplästes och behandlades ten från Stockholms arbetoreförening ditjända petitionen till k. m:t om utsträckning af rösträtten mid riksdagosmannawal till Andra kammaren. Allmänt tycktes ven äsigten göra sig gällante, att den wäg, fom Stockholms arbetareförening malt för framkallanre of en opinionsyttring i frågan, ej wore ven lämpligaste, hwarför oc Lunds nya arbetareförening uptrog åt en komite att i öfmwerensstämmelse med de uttalade åsigterna beswara skrifwelsen.