Norrländska Korrespondenten – 4 januari 1872, sida 2

fortras blott att ha en fastinhet, wård 1000 rdr och uf hwilten man tilätmentyrg ej eger någet. Äjwen en annan utwän angafs af tal. då han Vte rade att om intresset för teltagande i allmänna ungelägenheter är få siort få gär ret ju an att betala mer genom att (om ref. annars rätt upps Juttade tet) lata tarera fia för bögre inkomst än man bar. Ocputom få länge någon census skall sinnae, äfwen om det blott är den att skatt betas les, sor man ju penningen och el personen till det ajgörande. Tal. trodde nog att sellel bade ärlig bet och god wiija men fruttare att det sutnade nör dig uplysnina, följd hwaraf fältet öpnades för anttuttoner, tiuftälva af folttalare fem ej wille låta ret stuckars föollet wora ifred. Hela rösträttsfrågan har Jjälf behanclats såjom ett anitationsmekel för att satta sinnena i rörelse. De tommunala uppdragen äro bade tackoch lönlösa. Här i ftas ven ha de flefte fin stora röfträtt ej för kapital utan för wertsaomhet oc sådane ba alltid större intresse för samhällets bästa. Ansåg slutligen att en motion om stoambana borte wäckas. Öhfd. Bergmanjon gjerde, mot vet mid sista riletag be agnate eraumentet, att den roterare lorten för att åtaga fig ett nytt onus borte få lindring i ett gammalt, den anmärkningen att på så fött stule en hwar funna resennera och följs reu blilwa en aldrig slutante lilvidation. Crins rate Ivivare att fommunen entaft bade att afgöra gemensamma huehäuninasangelånenheter, hwilka om ej drarerud slala funnes skulle skötas af de länre bestattade och frågade om ej månne de slulle huehålla illa. Slutligen hemstälde tal., och med honom förenade fig rettor Berggren, till vifsdagsmannen att han måtte wäcka motion om en tetnist skola i Sundswall. Ör W. aflade härefter sin tacksägelse till de närs warande, förtlarande att han gerna skulle underlasta fig deras dom för bristande förmåga fwaris mot han stulle finna det smärtsamt om hans tommitenter betwiftade hans wilja att söla göra få godt han lunde. Sammantrådet slutade dermed att rektor B. hembar rilsdagsmannen fin och de näriwarandes tadsamhet för det tillfälle till åsigters utbyte han beredt dem. För mår del tada mi dem fom widtagit anorde ningarne för den upmärtfombhet fom wisades tids ningeref. för hwars råtning särskilda bord funnos på lämpliga platser. Under loppet af förl. år — 1871 — åro i Sundswall födde: mansön 119, svinlön 124, s:a 213. — Döftc: manfön 82, tvinten 67, s:a 149. — J älienstap sammanwigde: 68 par. — Juflyuttade: mantön 321, tomtön, 204, s:a 615. — lit: flyttade: mantön 218, svinfön 216, s:n 434. Antatet Suntswallsbor bar under äret ökats ned 275 personer, och utaör nu 6 600, deraf 3.236 män och 3,1424 lvinnor. För trettio år sevan gestuttare fia förhållanret sålunta: Under loppet af 1841 förres 59, teraf 29 mankön oc 30 lvintön, cogo 48 rejp 26 och 22 samt wiares 20 par. Tio är derefter hafwa wi för år 1851 följande upaifter: Födde: mankön 53, tvintön 19. s:a 99; döde: mantön 24, lvinkön 34. s:a 58; inflyttade: mantön 118, tvintön 138, s:a 256; utflyttade: mantön 46, winkön 57; summa 103. Fottmångden utgjorde sistuämure år 33031 och bur såletdes på tjuso är mer än fördubblats. Wid i söndags här hållen kyrkostämma blefwo till letamöter i skolrädet efter 2:ne med röden af nångne walde sjötaptenen och riddaren Altin och orgnisten och Cantorn Bihström, och til fupteanter bärarshöjving Tengwall och grosshandlaren Arhusiander. Till revisorer för kyrkans och skolans räkenffaper återwaltes bhandlonderna Linthetm och Boström samt ffoppsmåtaren Smerlina. För upförante of ett sjutbus ä Norrmalm öfwerläls til starefullmägtiges fria tisposition, en