Norrländska Korrespondenten – 4 januari 1872, sida 2

sådana, fom sakna både wilja och förmåga att sätta fig in i förefallande ämnen och) det blefwe då flume pen fom i sista Hand afgjorde allmänna angetägens heter. J skogsfrågan bör tillses att man ej anordnar för många kontroller fom alltid ställa till mycken oreda och onödiga utgifter för både de enstilde och staten. J domstolswäsendet är en reform behöflig Bwartill oc ett förslag warit urgjordt, öfwer hwattet tal. å ämbetets wägnar afgqifwit sitt utlatande, men som endast afsett att förandra arbetsordningen så att bland annat häradsrätterna finge oftare sammanträda, hwiltet för affärslifwet är högeligen af nöden. Nu lär man dock ha börjat tänla på en fulltomlig reorganisation af domstotarne, hwar till dock fordrades dels kreerandet af 2 a 300 nya domare — nyttan hwaraf more högit problematisk — och dels nämndens förswinnande, hwiltet wore en stor förlust, då dess personallännedom ofta är af gagn för domaren. Landssckreteraren Thomee hoppatedattförfwarsfrågan ej fallit och war deri enig med rikstagsmannen, men hyste i öfrigt en annan åsigt än denne. Om indelningswerket afftuffared, tomme lostnaden derför att öfwerflyttas på hela lanret och lägaas på bewillningen, hwarigenom de högst beskattade skulle få bära hela börtran, men att få tasta den på en kloss till jörmån för en annan är orimligt, — Något bör rösträtts census fättas ned t. ex. från 800 rors till 600 vers inkoms;; att gå längre är wagatt, ty foltet låter lätt up. betsa fia och den fom betalar högt bör i någon mån ha högre rösträtt. J Danmart utfes de hönt bestattade ett wisst antal och de lågre ett wisst antal af representanterna, bwarigenom mi noriteten aldrig blir minoritet. — Anhölh att ritsdagsman mile arbeta för en stambana i Norr. land. — Sfogetomitteng förslag more bra, ty det gör inga ingrepp i den enskiltes nyttjanderätt der. eft ej stogen stöflas och vet bestämmer ett dimen. sionsminimum för afwerkningen, hwarigenom for garnes bestånd möjliquöres och tetta är en lifdfråga för wära sågwerksegare, hwars existans be: ror på att timmer finnes. Rektor Berggren ansåg sammontråden fom tet ta medsöra tubdel nytta hwaraf den eva, att olika åsigter finge mötas och nötas. Aasag fem ett letsamt moment i mår konsstutionella utweck ling den formella behanmling förswarsirågan rönt af rikstagen, fom fedvau den 1867 upmanat reg. att på angifna hufwudgrunder uppöra törflag, Ht wäl afslog detsamma sålunda swikante fina en gång uttalade åsinter. Förswarswerket kostar (ut om incwalngswerktet) omkring 23 millioner, fom betalas till största delen af stärerna samt bruk och werk på landet, hwilka draga 80 e af be willningen under detj roterade jorden endast har 20 ?7,. Om fåleves städernas kostnad för indebs ningowerket är obetydlig, få är lanretg andel i förswarswerkets öfrige tkostnarer ej heller något att tala om. Skall indelningswerket bort derför att det är orättwisst, då bör det ske på det willor att hela bewillningsförordningen till fina grunder omarbetas, heljt vet rårande partiet inom Andra kamma. ren wil ligga kostnaden för det på 2 art. — J fråga om röfträtten har man sammanblandat pos litist srihet och politisk yttranderätt. Frihet ha wi mera än de flesta folk äfwen om ej råttigheterna äro få witt fördelade fom onnorstäres, ver rock ett sårant förhållante wilat fig medföra förfärli på olyckor. Dt är samhällets wäl fom hufwudsalligen måste afses och man bör derjör på tal om rösträtten ej fråga efter politiska rättigheter utan endast om offentliga angelänenbeter i följd uj en dylit utsträckning blefwe bättre ffötta. Swarar man tertill ja — Hwiltet tal. ej tycktes funna förmoda — då man odjå först då bör man utsträcka rösträtten. För öfrigt förstod tal, ej huru man tunde klaga öfwer höa, census; ty i slälfwa werket behoöfwes ej 800 rdrs inkomst, det