Norrländska Korrespondenten – 2 januari 1872, sida 3

klandra det of prinsarne taana steget, men be mos derata organerna trösta sig med, att prinsarne skela blifwa mindre ffarlisa i än utom kammaren. Qiberie yttrar: Hertigen af Aumale är från och med i daa den politisla och aktiva leraren för ett parti. Denna ställning ålägger honom befals londe pligter, stor wältaliahet och synnerlig poli tist sticlkinhet. Wi ffola snart fe, om hertigen är fin upaift muren. Samma tidning berättar, att prinsarne ännu twå timmar före tågets afgäng till Bersailles den 19 tennes woro willrådiga, buru de slulle handla. Åtminstone swarade de belgiske ministern Bevens, fom frägare tem, om de tänkte toga plats i kammaren: 7YIRi weta det ide7, J anlernina of prinsarnes beflut strifwer SOpinion nationale för ren 20 dennes: Dats tort gärdagens omröftning, oaktatt den vinsamma diskussion, fom berörde deras ära och ide lade andra binder i wäpen för deras intrådande än des ras gifna ord, deras aflagta löfte och tanten på landets fred, hafwa de passerat de rörrar, fom man iemnade öppna för dem, men fom dock woro stända för dem genom ett Iojalis tetohincer. De kommo och ådagalade rderigaes nom sina liflina önskningar ech sina starka begär. Genom detta enda steg hafwa re höagt och typliat wederlagt de wänners yttrange, hwilka framstälde rem för of fom merboraare utan äregirighet och utan biassiater; ve bafma nu sjelfwa förtlarat fig för pretenrenter oattadt alt och atla. Ledaren för de enAlska republikanarne, Charles Dilke, mistas för närwarande i Paris. Euligt pab Mall Gsgerte tär fransta regeringen ide wara fullt beläten med bang befök utan gifwer noga aft på honom. Versaibes den 27. Natioraliörfamlinaen har, mer stor majoritet, förkastat Wetomslis förslag att beskatta inkomst. J Nimes, dit Nossels lik enligt hans familjs önskan hade blijwit fördt, hafwa upprepade demons strationer förehafts på kyrkogården. Omsider fann sig prefetten föranlåten att widtaga omfattande förs sigtighetsmått och särstildt att låta stänga tyrfogårten för obehörige. J Strassburg föreföll ten 26 nov. i S:t Nico lai förton en fransk remenfiration, då teologie pros fesåsorn Lichtenberg Höll en pretilan öfwer texten; vWie Babvtens elfwer mi aråtante sute. En lerrespontent till Franfj. 3ta berättar, att alla te närwaranre woro rjupt rörte ech areto tyst eller snysftate bönrt. Preritninsen blef derpå tryckt under titel of Alsace en tens (Elsass i fora dränt) och uplefde på fjorton dapar fyra uplagor, bhwilket är få mycket anmärfninaewärdare, som ingen i Strassbura eliest förr brutat köpa previtningar eller läsa dem. Jtalienske unternieningaministern Cerrenti har inför parlamentet framsant ett förslag att min olla universitet i Jtalien, såleres äfven i Rom, ofskaffa underwieningen i teotogi. Wien den 28. Det i går upplästa tbrontalet är wässendiligen af följanre innehåll: Kejsaren, som önskar samla de olika follstammarna frina författningen, bar upprepare gånger ajort de vt: tersta med statens enhet förenliga medaifwanden; men freden inom bet inre wore likwål ide upp: närd. Renerinaens första uppgift maste altjå wara, att besästa ret sörfattninasenliga rättstillståntet samt förffoffa obetinaar lyrnad åt den of fentliga rältens lonar. De sernaste tiflerogelserna baswa stadsästat erkännandet, att rilarödete oc afhängigbet bör försäkros teriaenom, att rikets res presentatien bilras på ett själsstänriat sätt. NOPE förslaa bebårag: röranne offentliaa underwisninaen, isvnnerbet genom nyhäfwanste af fonventionen med Rom; för orrnante af tyrlans förbållante fill statsmakten; om tonttwärnets utweckling, för att wertsamt understötja bären, somt om inre förbällanden. Kejsaren upmanar till enigbet i arbundradets anta, på folkliahetens arundwal, bwarför situatienen i Eurora är gynnsam. Jöre hållantet til utlanret är gert.