1:0) Kunna wi med wår nuwarande frigsfiyrs ka hoppas sener i ett förswarskrig mot en stormagt? 2:o) Kunna mi det medt en oraanisation i ens lisbet med kongl. maj:ts förslag? 3:) Kan Sweriae frswara fia, och hwilka medel äro rertill de ärofullaste och tiuförlitliaaste? 4:0) Förefinnes någon ffälia anlernina till twist mellan ESmwerise och någon annan stat: a) i frå: ga om landområre? b) i fråga om rang och magtftälnina, 5:o) Jnnefattar ide det af kongl. maj:t frams lagta förslaget till iaa ungåente den allmänna wärnepligten någonting mera, än ordet Wärnepliat antyder? 6:o) Kan någon fann ära winnas genom trigis ffa s. k. stora bragter? 7:o) Finnes hos den stora allmänheten af fen. ffa Joltket ännu någon förkärlet för krigiska bes trifter? 80) Böra rustoc) rotehållarne wara williaa att åtaga fig on utsträckt persenlig frisstjenfiftyls dighet med bibehållande af rustnings och rote rinasffyldiabeten 27 Efter en liflia öfwerlägning öfwerenskom mös tet till sist enhälligt, att, få wäl i anledning af de upftälva frågorna fom oc på grund af ämnet i öfriat, uttala såsom fina gemensamma tankar följande, nemligen: 1:o) Att de wackraste blaren i Smweriges hiftos ria äro de, fom äro rena från blod; 2:o) Att swenska folket ännu ide ledsnat wid Kristendomens oförfalffade arundsanningars manna; 3:0) Att Sweriges folk wil lefwa i fred och aod sämja med ala främmande nationer, och att en hwar, fom ide försummar något tillfälle att föra fredens talan emot krigen, gör dermed sitt fosterlant ten bästa tjensten; men att den gör sitt eget land emot, som genom ord eller handling wäcker o:rundor misstro till jolkets frertiga syften; 4:o) Att hwarje öfwerdarigt ord föder misstro och att frigiska rustningar ide äro wäl egnate till tjenst för fredens intresjen: 5:o) Att ordspråket: ven fom will freden mås ste rusta fia för Triget, ide är tifa sant fom satsen: ven fom wil friget, måste rusta sig för tfriaet; 6:o) Att för upprätthållandet af ev werkligt god grannsämja finnes ärofnllare och, synnerlinen jör en mindre foltrit fat, tillförlitligare merel, än den råa fysiska styrkan; 7:0) Att det är genom spridande af sansad och sunda politiska begrepp ibland folket — (Mötet menar bär med ordet jolfet ingalunda den läs gre massan utan jemwäl de högre klasserna); Aes nom felkets urfostran till den patriotism, fom har kärleken til Gud och kärleten til mensktigheten, men icke natienalhatet till grund; genom att icke inblanda fia i andras twister; genom moralisk kraft och wärdigt bemötande: fom wärt fosterland od) hwarje annat land, med en god stiyrelse och med tillhjelp af en sansad tidningspress, säkrast främjar en förtroende ull och wänskaplig ställning till främmande magter; 8:o) Att något ämne till twist mellan Sweriae eller Norge och någon annan stat icke förefinnes, och utt de förenare rikena, med deras aenom de mest naturliga gränser afskilda läge, ide hafwa att befara någet fienrtligt anfall, så länge defielfwa fast och fölivriftigt föra en jredspolitik, fom ide fon misskännas; 9:o) Att re förenade rikena funna mer än för: swara fig — de funna undyå att ha fiender — om de rätt anwände de på en hång hederligaste och tillförlitligaste medlen, förty ex wållar icke, att twå tråta; 10:o) Att den, hwilken såsom wisst betygar, att en armeoraanifation, fåran fom kongl maj:t bog sednast församlade rikstag föreflonit, ffall, i hän delse wi blifwa anfallna, tillförsäkra Swerige fes gern emot hwilten fiende som helst, wisserligen dermed betygar hwad han önslar — och bwad hwarje swensk måste önska — men också hwad han