Norrländska Korrespondenten – 22 juni 1871, sida 2

dra. Slutligen började banditens knän att darra, han lutade sig långsamt bakåt, förlorade jemuvigten, störtade omkull och drog Andr6 med sig i fallet. Genom en ovilkorlig rörelse, som är egendomlig för en menviska, som söker en stödjepunkt, öppnade sig handen som höll Andre omsluten och dolken nedföll strax bredvid bråddjupet.