åter söka bereda ja wålstand. Aven qjundswåarde. Må ban blicka pa sin granne; hos denne har en känslelös, winningslysten eller sjelf i ntranamal råfad fodringsegare under hang frånwaro uppsagt ret kapitul, för hwilket bang bus mar förpantadt. Hand hustru har ej funnat betala fordringdeaas ren; otålia bar denne sökt rycka egendomen till fin, och ren hematwändante lanttwärnsmannen finner sitt hus i domstelene händer. Det är med fnapp nöd, att familjen ännu bar tat öfwer hut: wudet; fnart skall allt gå under flubban, och han, som måhänta tillhör de bjeltar wir Montbeliard och Vinersexel, hwilfa såsem ogenomtränglina mur rar ställde sig emot Bourbakis fransmän, ser i bemmet fin lyda ohjelpligt förlorad; hans wapen, som ban få tappert skött har blifwit förwandlart till en tinaarstaf. Jcke bättre deran är hanttwer: taren. Hans förut lönande och blemst:ante yrke är ruineratt, rriftapitalet är förtärtt, kunterna bafwa unter hans frånwaro wåndtt sia till ten lyckliga konkurrenten, hwars klena froppfonftitnu: tion gjort henom orualig till mititärtjenst. Hu fru och barn begära bröd — bwar taga det ifrån för ögonblicket? Dessa äro livanden, för hwilka tapperhetens srolthet ej skänka tillräcklig tröst; tressa äro off.r, för hwilka stoten ej lemnar, ej kan lemna något starestänt; dessa äre slu gsiderna af en orudoria: nisation, fem bar fi månaa lysante sitor. Man må ej tro, utt jag entast skiltrat enstaka fall; de är twärtom tymärr så talrika, att en werklig nöd ej länare fan förnekas. Jjvnnerhet sorgliga Ae stalta fia förhållande åter i Ostpressen, ver följrerna af 1868 års misswåäxt ännu ej äro öfwer: wunna. Då nu huarje trig moer eller mintre sstörtar oss i såtona sergliaa förhällanden. skall man inse, att wi ej ega några skäl att ör ska eller sramkalla friget. Wi äro ej ten srällnina att sorglöst, som fransmännen, kunna utropa vive la guerre!? — wi weta twärtom hwad fom får på spel wir ett frin, och det finnes i Tyskiant får terlinen ingen tänkande menniska, fom ej åter och af sullaste hjenta utropar: förbannelse öfwer kriget! Den salsla liberalismen. Prometor wid rot. torspromotion i Lund, br professor Ljungaren, slutade sitt föredrag mer att länga ungromen på bjertat fofterlandets kraf, särstildt i dessa den falska libedaliomens och egennyttans tiver. Wi lefna således i den salska liberaliemens titer, ty när en professor anfer fia böra marna den akaremiska unndomen för tylika titer få mär ste be werkligen finnas. Man fan ide gerna antara att en få framstående man slär emlrina sig mid toma fraser. Altså, ren salska liberaliasmen kisteter och hos tar fosterlantet. Återstår nu blott för br pros fessorn att också omtata hwari denna falska liberalismen bestär. Men metan wi wänta på ett utlåtande härom få will Kasper försöka att sätta sig in i br professorns tankenång och utfundera hwad man på lunraspräk förstär med den sanna och ren falskag liberalismen: Att ide wara nöjd med alt fom warit gort nog i fars och farfars farfars farfars tid — det är falsk liberalism. Att aldrig utan afsky uttala ordet reform det är sann liberalism. Att skrifwa i tidningar i så kallad frifinnad riftnina — det är salsk liberatism. Att i lugn och ro beta sitt lif kopiera hands lingar i embetewerken — det är sann liberalism. Att uppträta fom felktalare och ifra för med: borgerliga rättigheter — rtet är falsk liberalism. Att wid aha tillställningar skynda fig att proc ponera mojestätets skal och ftå fåst wid tumsföre tum-systemet — det är fann liberalism. Att offra sitt hela lid kraft på att arbeta för utwecklingen af ircen: Fribet, broderskap, jemn: lifbet — det är falsk liberalism. Att fom sitt lifs mål uppställa den plymage: rade hatten, en titel, en stjerna på fracken och ett fett brödstycke med inumsit — vet är fånn libes ralism. (K.) Följden af den swäfwande rättskipningen inom olika domstolar bar af of oh andra tidningar flera gånger framhållits, säger Jönk. tidning. Wi ba nu att derpå anföra ett. exempel. GCSträddaret och hemmansegaren G. A. Blomberg i Ber: heda blef, såsom velaftig i och anstiftare af för. falskning af en större skuldsedel, den 6 sistl. maj af härarsrätten förklarad ffyldia att trära i häl. te. Men några weckor dere fter öfwerraskades or. ten af Blombergs hemkomst, sedan hofrätten, wid pröfning af B:s beswär, förordnat om hand 158. gifwande. Blomberg uppaifwes nu ba afwikit. till Amerika för att undgå alt straff. Flera så dana fal ha inträffat och ingatunda bidragit att hos allmänheten, fom har swårt att fatta anledningen till den lita: tillämpningen af strafflagen, hwarförutom eft sätant förhällande måste göra åtlagarekallet ganska tungt. Sljutsersättningen wid tjensteresor har från och med nästk. månads början blifwit of k. m:t i få måtto höjd, att för 5:te, 6:te och 7:de klasserna