Norrländska Korrespondenten – 6 juni 1871, sida 2

widt allmånna bewillningen angår i högre grad än för den roterade jorten. Det är för mig ins gen swårighet att uträfna, att genom den reform, för bwilken jag röstar, jag ick slulle komma i åts njutande af någon pikuniär förtel, utan att det twärtom efter all sannelikhet ffulle bluwa förlust. Man fan således ide mot mia ätminstone kasta denna beskyllnina, att jag genom min metwerkan i tenna sak skulle söka en obehöria enskilt förtel. En förtel söker jag t ock i förewarande fall och den ligger i tillfretsställelsen att merwerka till någontira fom jag anser billigt och rättwist. Det war ide egennytta och beräkning på egen förtel, fom wit 1850-1851 äårevg rikerag förs anlette mig att, mid behandlingen af en annan fråga rörande folvatbållet, protestera mot den åts gärd, fom tåä fastställdes af Ritete Ständer, att nemligen en tel af den roteringsbörra, fom bitins tills åläg mia och alla andra med mig likställra rotehållare. fom innehade ältre hemman i Semts land, skulle från of öfwerflyttas och läggas på några eländiga nybyggen i fjelltrakten, hwilkas innehafware icke mäkta bära denna börda. Det är en tänd sak, att Jemtland frän uråldriga tider warit särdeles hårrt roterart och wid tiden närmast förenämnte ritgztag bade ver blifwit upp: ajordt en allmän Yrotejemfnina. Meningen war naturligtwis att i den gamla roteringen, fom af bära statsmakterna — på fått förhanrlingarne under många föregående riksragar utwisa — er känts wara obillig, bereda lindring, dels på det sättet, att nummerstyrkan på ret hela skulle i når aon mån minskas, dels också på det sättet, att åts skiliga nyhemman, fom förut ide warit roterade, skulle till deltagande i roteringen indelas. Jag wisade rå och vet har feran wisat fig genom ett mål, fom för närwarande ligager under pröfning hos kongl. maj:t, att det skerde stor orättwisa wid påläggante af rotering på te nya hemmanen. Det förhöll fia nemligen få att t. er. inom en socken några nyhemman, bmwilfa i skattetal äro uppförda till 6596 mantal, enligt ven unverfötning af lanttmätare, fom för 2 år seran på fos uungens befallninas hafwandes föranstaltan werts srälldes, i medeltal innehafwa enrast 10 tunnland 3 kapplant åter och 56 tunnland 4 kappland Lkös bord på mantalet. Dessa 65; mantal hafwa rod fått på fin lott att underhålla någet mer än 7 soltater, och för hwart mantal utgör kostnaden för soldatens underhåll 90 rdr, således en utgift för soldataflöningen af 90 rdr för hwarje 10 geo: metriska tunnland äker, eller 9 rer, för hwarje tunnland af åkerwirden. Det war således någotis tina annat än enennytta fom för mig war beftäms mante, vå jag oaktadt den tunga rotering, som re ältre hemmanen i Jemtland förut hade, mid bes handlingen af jemkningsfrånan i Bonde-Stänret under 1850—1851 årens ritsdag yttrade, att jaa och de mer mig likställda innehafwarne af de äls tre hemmanen beldre mille fortfarante dragas med ven pamla rot ringen oförändrar, än ott fe en tel af börvan lagd på tessa usla fjellhemman. Det nämnda yttrandet finne? att fe uti sjette banret af Bondveftånrets protokob mir nygnämnda riksrag, sid. 80. Jcke beller lärer det kunna med for sågas utmärka e ennytta i min offentliga werksamhet, rå jog ifrate för reform i en annan frågo, fom miss serligen är liten i jemförelse med den föreliggans de, men stor i jemförelse med månaden af andra rifgdaggärenden. Jag menar tolagefrågan. Mina hittillss såjänga firänvanden i denna hafwa ftärfe gått ut på att bringa de från ftatefugjan under namn af tolagsersättnina till stapelstäderna utgå: entre anflaa inom någon rimlia gräns och att så. ledes åstatkomma en wäl behöflig minskning i ftas tens utgifter till stapelstärerna, oaktart jaga i en af dessa stiapels:äder fielf är, såsom delegare i ber warande bolag, skattskyldig til tommunen fullt ut lifta mycket fom mängren aj starens egna innewånare. Jag hoppas, att ingen betwiflar mina uppgifter, STRESS FESTENS —C—