Norrländska Korrespondenten – 22 april 1871, sida 2

Frihet att söka sanningen och att finna ten, samt att sedan mon funnit den, bwar ech en efs ter måttet af sitt ljus i förståntet, lijtiabet i känslan ech kraft i wiljan, få witna derot: i bes kännelse och i gerning. Se der hwad religionsfribet är! — Kan tet månne med skål sägas, att detta är något ondt eller orätt eller skadliat? Mätte icke foftmer en bwar och ifynnerbet en kristen samt i al synnerhet en protestantisk kristen med allwar ech uthälliabet arbeta för erhähande af rtenna frihet, fom är kristenromens anda och protestantiemens grundse wal! Joe, wisserligen för få wirt han eljest mil följa fin mäsitares oc lärares föreröme. Ty i sanning, om Kristus lefte ibland of, skulle ban först och frömsi tillintetgöra ten twångeanstalt fom fjettrat hans höna och rena lära; och Luther ffulle intet angelägnare ba än att frisåga fia från all gemenskap med den lutherdom, fom fötter fött fia till arm. Och just rerför, att religionsfribet innebär statekyrkans fall, bör hwarie kristen och bwarje lutberan sträfwa att påftynta retta fall, Det är — märt wål — ide i våget selerisft ine tresse fom mi ropa: bort med statslyrkn; ntan det är af kärlek till proteftontiff lristentem. Tag bert statskyrkans stäppa fom få länae skt vötja kristendemens lius och fött detra på friherns höga berg, att det må lysa ut öfwer alla länder och in i alla menniftofiälar. J Scweitz gör man detta; skola Nordanlanden wara sämre? Ett litet siea ba wi tagit ifråga om upphäfwanre af de inskränkningar i merborse gerliga råttiaheter personer undertaftats för fin treebekänneljes skull; lätom oss ta steget fullt ut! Hwad wilja mi då mera? Jo, att ingen skall bee skattas för en aursryrkan, fom ide är hans. Antag att katolicismen blefwe s. k. statereligien; hwilken skändlia orättwisa, om wi Putbheras ner skulle beskattas till ress förmån! Men lika orätt är att mi b skatta baptister och metorister eller hwad te alt må beta. Jnför slutligen Civiläktenskapet för alm fwenfte unterfåter och låt vet blifwa enhwars eensat att inom sitt religiöfa samfund och i kretjem af fina trosförwanter nerkalla Guds mälfianelfe öfwer sitt förbund. Om ret nu berftanre twånget af tyrklia wiasel kan till sist lämpliaen anföras hwad en aktad luthersk prestman för 16 år seran ftret: Wisst är tet ett gäckcri när en dåd s. k. läs rare läser en biblist wigselformel framför ett par t öda tontrabenter. Förjwarsfrågan är för denna gång fallen; i följd of första kammarens trots att ej witja aå in på ene inrelningswerkets aflösnina, bwilfet för reslagits of fem fammarens egna ledamöter. Det är wåäl wärdt att lågaa märke till, att fem af förfta lkammarens mest sakkunnige män, en Henning Hamilton m fl utrömt inrelningawerket ur rent militärisk synpunkt. Också år det sannolikt att reneringen ej, efter den utgång frågan nu fått, skal håla på detfaomma. EmeUertid och då fråga om andra kammarens upplösning ej med fog fon uppstå samt dessutom en tylil åtgärd. om reaeringen tilläte fia ven, ffulle framfalla en ännu startare, bestämware och farligare (ur tonunastiabeteng synpunkt) oppofi. tion — tär frågan få bwila till näfta riksraa, rå ren fan afaöras i fullkomlig frihet oc med oförwillad blid — ywiltet mången denna gång fött förbindra. Eldewädan i Strengnäs. Med posten ankomna unterrättelser bekräfta till alla delar wår torsragstelenram. Antalet netbrunno hus uppgifwes tock något större än hwad wår lorresponrent uppgaf. Domkyrkan, lårowerkahusen och postkontoret äro rädtate. Annars största telen of staren norr om romtyrkan är uppbrunnen. Elten blef endasi släckt i följd af kraftiat bistånd från tillslondande almoge. Nöden och bristen på boftäder och lifsmedel äro högst behiertanswärra. 1000 personer äro buswilla. Chefen för civilrepartementet beordrade