Norrländska Korrespondenten – 1 april 1871, sida 2

Wäfnarer ala flag .. 8141. 7426. 3061. Stenar, slip. o kvarn., 2128. 2865. 2572. Porslin, ala slag ... 1424. 2030. 1916. Tråd, linne ...... 1602. 2526. 1338. Tran ..... .... 1402. 1239. 877. Saiilt...... 1782 877. 782. Härwid anmärkes den stora tillökninaen i mär: det på införde hästar samt spanmål, såsom en följd af 1869 års felslagna skörd, hwaremot märvet af öfrige importartiklar blott obetydligt fluts tuerat. För artikeln spunnen tobak bar en minfte ning i införfeln med cirka 75 procent egt rum, hwilken minskning til en ej obetyrlia tel torde få tillstrifwas ofwan omnämnde mid Krokom wyanlagre fabrit för tilwerkning af dylik wara, hwilken äfwen åstadlommit en betydlig minskning i deun, på grund af 8 kongl. förordningen af den 24 maj 1825, fria införseln af spunnen tobak. För artikeln salt har äfwen en minskning i ine förseln häröfwer under de sednare åren egt rum, hwilket torde få tibstrifwas det förhållande att ett norskt handelshus etablerat upplag af salt wid Benäset, dit jaltet öfwer Melen forslats på toms munikationsleden. De till Norge häröfwer utförde waror, uppgåente till ett wärde af 62,822 rdr rmt mot respekt. 111,899 och 144.552 rdr rmt åren 1869 och 1868 hafwa förnämligast bestått af följande artiklar: 1868. 1869. 1570. Ritr. Roöor. Ror. Smt...... 45101. 24899. 31700. Hutar och skian obe redd ej pels 15219. 36643. 5423. d:o pels 21010. 16285. 5423. Koppar, garad ..... 3416, — 562. Jern: jmidt, spik .... 211. 156. 1320. manufaftur... 555. 615. 123. Werktyg . ........ 8599. 2127. 690. Oii.. 3118. 1115. 561. Kreatur: hästar ..... — 170. 1200. tjurar ..... 2733. — 3075. , nit, andra fl. .. 28677. 20960. 8595. Orsaken till den betytliga minskningen å ute förda waror torde hufwurfsakligast få tillskrifwas den omständighet att genom kriget på kontinenten en mängd bet afsättlige waror fåsom t. er. budar och skinn sjunkit i pris eller måst söla andra utförselwägar samt till an del deri att fommunilas tionsleren genom nedsatta frakter dragit en stor del af exporthandeln öfwer Melen. Tulluppbörren wid Dufers och Melens tullfams rar utgjorde. Reor rmt. år 1868 mir Dufed ... 22254: 66. ov Melen ... 11705: 20. 33959: 86. , 1869 ,, Dufed ... 26540: 43. om Melen ... 11220: 35. 37760: 78. 1870 Dufed . . . 28328: 62, on rn Melen . .. 15002: 04. 43330: 66. och synes häraf att uppbörden för 1870 öfmerftis ger den för 1869 med 5660: 88 rmt. Den swenska statswerket, på arund af 8 kal. förordningen af den 24 maj 1825, tillskyndare förlust uppgår för är 1870 til 3266: 98 rdr rmt mot respekt. 5460: 46 och 6657: 11 rdr för ären 1869 och 1868 och bar säledes betydligt minskata; och bar minskningen utgjorts ensamt för artikeln tobak 1467, art. sirup 293 samt art. wäfnader 189 rdr rmt. Säwäl om den wid blifwande Iles dighet under indragning warande fontrollbemat: gen, hwaraf numera blott en, aränsridaren Fjellström, återftår, och bwillen i stället för den i ftat uppförde tredje waltmåstaren fäsom sådan mid tulllammaren tjenstgör, fom om bemakninggperfos nalen i öfrigt har tullkammaren ingenting att an: märka. Dufweds Gränfe-Tullammare i januari 1871. Arktisk exvedition. K. m:t har befalt att kar nonbäten Ingegerd och lastbriggen Gladan skola utrustas för att omkring den 1 nästk. maj tunna utgå på 5 månaders wetenskaplig erpedition till arktiska farwatten, hwarjemte k. m:t får fom def å Jngegerd förordnat kaptenen frib. F. W. von Otter, besåttningsstyrkan 30 man; famt å Gladan till chef kapten M. von Krusenstjerna, besättningsstyrkan 25 man. Försämras menniskoslägtet? Ia swarar den höglyrtliga teologen och målar en tjufande bild af både kroppsligen och andligen fullkomliga menniskor, njutande af paradisets ljufwa göra ingenting! Det är denna åsigt som icke kan stå tillsammans med tron på någon annan utweckling här i werlden än — till det sämre. Hwad wetenstapen smarar, derom ger of följande utdrag, af den föreläsning prof. Diden i börian af året höll i Stocholm, en intressant inblick. Se här hwad deri säges om menniskans lifslängd: (ena sidan har man påftått, att mennifforna forrom uppnådde en större lifslängd, woro större, friskare, starkare och mera härdade, bibehöllo fig bättre, och att en nyare tids beprisade civilisation ide är någonting annat än ett yttre polityr, en öfe ning af wissa färdigheter, jemförlig med djurs dressering. Men om wi närmare undersöka saken, ii. WW ——p