Norrländska Korrespondenten – 7 mars 1871, sida 2

rdr 50 a 2 rdr. Katt war macket begärlig och smakade godt, tillägger brefskrifwaren En domare, som uppfört sig öfwermodigt och slarfattigt, har för detta sitt beteende af stånska hofrätten erhållit en ganska allwarlig tillvättowisning, owarom en brefffrinvare till Fäderneslandet meddelar följande: En rättegång utspann fig rörande en mjölnare Pehr Nilssons tonturs, hwilten af åtskilliga borgenärer betecknades som falsk. En sergeant Schell förde borgenärernas talan och målet jörewar flera gånger wid Landstrona rådhusrätt år 1868. OÖrdföranden i denna hr Ålerhjelm betedde fig då städse inhumant och brutalt, wille ej anteckna Schells ber stritande af de anklagades uppgifter, wägrade wissa af witnenas yttrande i prototollet m m., samt ryckte papper och handlingar från Schell, då denne wägrade att lemna ifrån fig hwad han hade att stödja fig wid. Schell antlagade rädhusrätten, och specielt borgmästaren, i hofrätten, och efter åt: skilliga witnesförhör der, samt fedan advokatfiskulen Bergtlint nödgats taga saten om hand och bråtet uu fortgått i nära tre år, har hofrätten gifwit ut flag, hwiltet med uteslutande ar inledning och beswärshänwisning lyder sälunda: ÅBeträffande åtalet i öfrigt så, emedan råds siufwurätten wid handläggningen af förrberörda mål den 3 juli 1868 icke, fåsom wederbort, i pro: tokollet antecknat Schells beftridande af en utaf bur stru Nilsson i målet gjord uppgift eller åberopade witnet, polisuppsyningsmannen Löfgrens berättelse, på hwilten tongl. orefwet den 24 april 1754 ice warit tillämpligt; och friherre Återhjelm såsom ordförande samt rädmännen Klinghammer och Carlberg i deras egenskap af ledamöter i rådstujwurätten nämnda dag, äro lör berörda försummelse answarige;; ty och som frih Återhjelm dessutom under nålets handläggning samma dag äfwensom den 12 nälts förutgårgne juni, genom wisad häftighet och ett i andra hänseenden oskickligt uppförande mot Schell åsidosatt den sjelsbeherrstning och wärdighet, fer. hjelm i egenskap af domare bort iatttaga, pröfwar kongl. hofrätten, jemlilt 25 kap. 17 S strafflagen, råttwist döma frih. Åkerhjelm samt rådmännen Klinghammar och Karlberg att, för hwgd de får lunda låtit tomma fig till last, böta frih. Åkerhjelm femhundra ritsdaler samt Klinghammar och Carls berg hwardera femtio rikodaler till kronan; hwarförutan tongl. hofrätten, fom ogillar påståendet om answar å Schell för angifwelsen, förpligtar dels frih. Återhjelm att återgälda Schell det ersättningebelopp, 39 rdr 70 öre, som Schell måste utgifwa till rådmannen Testrup och målaren C. Lyckander, de der witnat i de delar atalet. som ensamt angå frih Återhjelm, dels oc frih. Återhjelm samt råds männen Klinghammar och Carlberg gemensamt, eller den af dem såädant förmår, att godtgöra Schell de of honom till andra witnen förffjutne erfättningss belopp, 106 rdr 60 öre, äfwensom ersätta Schell hans öfrige i kongl. hofrätten hajde tostnader med fordrade 106 rdr 60 öre. Halmstads betsockerfabrik, fom nu 3 a 4 wedor warit i full werksamhet, bar under denna tid wisat fig wara of förträfflig beskoffenbet. Meaftinerna arbeta wäl oc ret förarbetare råämnet wisar ett ganska gynsamt resultat. Fabrikens bvanater, twilka, uppförda af tegel, utgöras af en större hufwutbvanar och en med tenna sammanhångande flygelbvanar, innesluta i sia, utom alla för räseckrets tilwerkning nödiga rum, äfwen gaswerk oc nanar för benkolebererning. Wid sabriken, som är afserd för en förbruknina af 3,000 centner betor om dyagnet, afwerkas för närs waranre emkrina 1.500 centner raaligen. Fabris ken sysselsätter för närwarante 160 a 170 pers soner. Arbetet gär cafbrutet båre tag och natt. Ombytet af arbetare sker en gång i rygnet Bes torna hafwa wisat fia mara af por beftaffenbet och gifwa öfwer 5 procent foder, hwiltet, såsom råsocker betraktadt, har ett owanliat wackert utseende. Den ibålliga wintern bar warit fynnerligen fördelaktig för betornas förwarande. Om EEEEESSSEEE— ——